Kolumn

Stöpseln på vårdreformen drogs ur

09.03.2019 kl. 00:51

I ett par månader har det varit hysteriskt och kaotiskt i riksdagen. Elefanten i rummet har varit landskaps- och vårdreformen, regeringsperiodens prestigeprojekt. En kamp mot klockan har pågått om att få den i mål. Den tilltagande pressen har också gjort att regeringen tagit i anspråk allt fler metoder och knep för att få igenom den till nästan vilket pris som helst.

I Social- och hälsovårdsutskottet gjordes förra veckan en ful kupp för att avsluta sakkunnighöranden, innan de ens hade startat. Kritiken blev ändå så stor att man hamnade backa med resultatet att några dagar igen hade gått.

I fredags blev det klart att man inte skulle hinna i mål. Det var inte oväntat. Redan i ett par veckor har tidtabellen känts övermäktig, i synnerhet då det blev klart att riksdagen också måste få klart landskapsreformens andra del för att hela reformen skulle kunna gå igenom. Från regeringens sida har man tyckt att riksdagen kan ha extra plenum också på lördagar och måndagar samt ha beredskap att sitta ända fram till valdagen om det så skulle behövas. Frågan är om det ändå hade räckt till. Därför dras stöpseln nu ut.

I torsdags hade vi möte i grundlagsutskottet om landskapsreformens andra del. Känslan i rummet var att vi hade kommit till sanningens minut, även om saken inte låg i utskottets egna händer. Vi hade kommit till en punkt där hela reformen låg på intensiven. Utan att vara läkare kunde man konstatera att patienten verkade leva sina sista dygn, om inte sina sista timmar. Ministrarnas miner på torsdag eftermiddag, under frågetimmen, vittnade också om reformens svanesång.

Då jag gick till riksdagen lite före klockan 8 på fredag morgon var det ännu oklart om grundlagsutskottet skulle sammanträda klockan 9. En reservation fanns i kalendern, men ingen föredragningslista hade sänts ut. Mötet avbokades klockan 8.44. Samtidigt sammankallades talmanskonferensen till ett extra möte klockan 10. Kvällen innan hade regeringspartiernas grupper samlats. Det var uppenbart att man nu hade instruerat riksdagens talman att föreslå till talmanskonferensen att avsluta riksdagens arbete med vårdreformen.

Lite överraskande var ändå att statsrådet klockan 9.38 meddelade att regeringen kommer lämna in sin avskedsansökan. Presidenten accepterade den klockan 10 och regeringen fortsätter nu som expeditionsministär. Det betyder att regeringen kommer sköta de dagliga ärendena, men inte göra några nya politiska förslag eller driva politiska förslag framåt. Det kommer regeringen som tillträder efter valet i stället få göra.

Att upplösa regeringen kan låta dramatiskt, och det är det ju också. Men ur statsminister Juha Sipiläs perspektiv var det så klart det mest naturliga att göra. Han sa från början att han skulle avgå om det inte blev resultat. Då regeringens flaggskeppsprojekt nu gick på grund skulle alla ha frågat när han tänker avgå, om han inte hade gjort det direkt själv. På så vis kunde han visa att han tar ansvar för misslyckandet med förhoppningen att det ska vända de sjunkande opinionssiffrorna. Det är således ett taktiskt politiskt drag.

Att landskaps- och vårdreformen faller betyder att mycket mer går till nästa riksdagsperiod i stället. Nästa riksdagsperiod blir således mycket viktig för Åland och hela landet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15