Vårdreformen föll – en seger för välfärdssamhället!

08.03.2019 kl. 10:54
Regeringen har idag beslutit att dra tillbaka sitt förslag till vård- och landskapsreformen och lämnat in sin avskedsbegäran till republikens president.

Efter både grundlagsutskottets kritiska utlåtande och hörande av otaliga sakkunniga var det klart att reformen inte kommer att gå i mål under denna valperiod. För demokratin och riksdagens auktoritet var detta rätt beslut av regeringen framför allt då dess stöd nu ligger på under 30 procent. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi är lättad av beslutet.

– Detta är en seger för välfärdssamhället, närdemokratin och den enskilda medborgaren. Det är en stor lättnad att regeringen själv nu insett att deras modell inte skulle nå upp till de målsättningar som satts upp för arbetet med att reformera social- och hälsovården i vårt land. Reformen skulle ha medfört en valfrihetsmodell som skulle ha kostat oss dyrt och som skulle ha riskerat att både integrationen och finansieringen av social- och hälsovården skulle ha försämrats märkbart, säger Rehn-Kivi.

– Nu behåller vi tills vidare den modell som vi sett att fungerar bra. Jag vill speciellt att vi kan bevara den högklassiga specialsjukvården, skolhälsovården, mödra- och barnrådgivningen och den viktiga förebyggande verksamheten på den goda nivå den befinner sig på nu. Det viktigaste inom vården är att vi har vårdproducenter som tar patientens individuella behov i beaktande. Nu ska vi se till att vi tryggar det, säger Rehn-Kivi.

– Som ny i utskottet och inte så insatt i social- och hälsovårdsfrågor har processen varit väldigt lärorik. Jag har fått ta del av riksdagsarbetets både goda och sämre sidor. Jag har upplevt att samarbetet mellan ledamöterna fungerat bra, men tyvärr har jag också upplevt en fulare sida och sett smutskastning och personliga angrepp. Med en så prestigefylld, arbetsdryg och komplicerad reform har det ändå tyvärr varit omöjligt att undgå det fula, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35