Vårdreformen föll – en seger för välfärdssamhället!

08.03.2019 kl. 10:54
Regeringen har idag beslutit att dra tillbaka sitt förslag till vård- och landskapsreformen och lämnat in sin avskedsbegäran till republikens president.

Efter både grundlagsutskottets kritiska utlåtande och hörande av otaliga sakkunniga var det klart att reformen inte kommer att gå i mål under denna valperiod. För demokratin och riksdagens auktoritet var detta rätt beslut av regeringen framför allt då dess stöd nu ligger på under 30 procent. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi är lättad av beslutet.

– Detta är en seger för välfärdssamhället, närdemokratin och den enskilda medborgaren. Det är en stor lättnad att regeringen själv nu insett att deras modell inte skulle nå upp till de målsättningar som satts upp för arbetet med att reformera social- och hälsovården i vårt land. Reformen skulle ha medfört en valfrihetsmodell som skulle ha kostat oss dyrt och som skulle ha riskerat att både integrationen och finansieringen av social- och hälsovården skulle ha försämrats märkbart, säger Rehn-Kivi.

– Nu behåller vi tills vidare den modell som vi sett att fungerar bra. Jag vill speciellt att vi kan bevara den högklassiga specialsjukvården, skolhälsovården, mödra- och barnrådgivningen och den viktiga förebyggande verksamheten på den goda nivå den befinner sig på nu. Det viktigaste inom vården är att vi har vårdproducenter som tar patientens individuella behov i beaktande. Nu ska vi se till att vi tryggar det, säger Rehn-Kivi.

– Som ny i utskottet och inte så insatt i social- och hälsovårdsfrågor har processen varit väldigt lärorik. Jag har fått ta del av riksdagsarbetets både goda och sämre sidor. Jag har upplevt att samarbetet mellan ledamöterna fungerat bra, men tyvärr har jag också upplevt en fulare sida och sett smutskastning och personliga angrepp. Med en så prestigefylld, arbetsdryg och komplicerad reform har det ändå tyvärr varit omöjligt att undgå det fula, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00