Reformera inte för mycket på för kort tid

05.03.2019 kl. 09:46
Vårdreformen kan gå vidare under nästa period genom att under vissa förutsättningar ge också kommunerna rätt att producera social- och hälsovård.

Vård- och landskapsreformens framtid är osäker på grund av grundlagsenliga problem och bristande tid att lösa problemen då valperioden snart tar slut. Det är nu dags att inse att det inte ligger i någons intresse att försöka genomföra för stora reformer på en gång.

Om landskapsreformen faller ser jag stora möjligheter i detta. Den strikta modell utan möjlighet att beakta regionernas olikheter och som regeringen driver sitter mycket illa i Nyland. För att stärka mycket olika regioners livskraft behövs olika modeller, en och samma modell passar inte för hela landet. Den modell regeringen driver är odemokratisk och alltför många uppgifter förs över till landskapen. Dessutom leder den, trots den allmänna uppfattningen, till en kommunreform på sikt.

Vårdreformen kan gå vidare under nästa period genom att under vissa förutsättningar ge också kommunerna rätt att producera social- och hälsovård. Genom att stegvis införa en viss valfrihet via servicesedlar har vi en möjlighet att utvärdera och vid behov korrigera fel.

Vårdreformen har redan medfört att små och medelstora företag inom hälsovårdsbranschen med lokal eller regional förankring sålts till stora kedjor i rädsla för kraven vårdreformen för med sig. Vi kan ännu undvika samma misstag som skett inom äldreomsorgen.

Förvaltningsmodeller löser inte det problem vi ursprungligen ville lösa – den dåliga tillgången till läkarservice inom primärhälsovården. Genom att anställa fler läkare och sjukskötare får vi hälsocentralerna att fungera igen.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30