Reformera inte för mycket på för kort tid

05.03.2019 kl. 09:46
Vårdreformen kan gå vidare under nästa period genom att under vissa förutsättningar ge också kommunerna rätt att producera social- och hälsovård.

Vård- och landskapsreformens framtid är osäker på grund av grundlagsenliga problem och bristande tid att lösa problemen då valperioden snart tar slut. Det är nu dags att inse att det inte ligger i någons intresse att försöka genomföra för stora reformer på en gång.

Om landskapsreformen faller ser jag stora möjligheter i detta. Den strikta modell utan möjlighet att beakta regionernas olikheter och som regeringen driver sitter mycket illa i Nyland. För att stärka mycket olika regioners livskraft behövs olika modeller, en och samma modell passar inte för hela landet. Den modell regeringen driver är odemokratisk och alltför många uppgifter förs över till landskapen. Dessutom leder den, trots den allmänna uppfattningen, till en kommunreform på sikt.

Vårdreformen kan gå vidare under nästa period genom att under vissa förutsättningar ge också kommunerna rätt att producera social- och hälsovård. Genom att stegvis införa en viss valfrihet via servicesedlar har vi en möjlighet att utvärdera och vid behov korrigera fel.

Vårdreformen har redan medfört att små och medelstora företag inom hälsovårdsbranschen med lokal eller regional förankring sålts till stora kedjor i rädsla för kraven vårdreformen för med sig. Vi kan ännu undvika samma misstag som skett inom äldreomsorgen.

Förvaltningsmodeller löser inte det problem vi ursprungligen ville lösa – den dåliga tillgången till läkarservice inom primärhälsovården. Genom att anställa fler läkare och sjukskötare får vi hälsocentralerna att fungera igen.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00