Nya attityder och spelregler behövs när arbetet förändras

04.03.2019 kl. 13:12

Själva arbetet håller på att förändras och det kommer in flera anställningsformer som avviker från det traditionella.

– Det förutsätter förändringar i lagstiftningen, i socialskyddet, men också i våra attityder, betonar riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP).

Hon efterlyste nytänkande på fem olika områden i riksdagens debatt om framtidsutskottets betänkande om arbetet.

– Vi måste få en genomgripande reform av familjeledigheterna som ger jämställda möjligheter. Arbetslivet måste reformeras så att vi för dialogen ned till arbetsplatserna och fattar besluten mer lokalt. Socialskyddet bör förnyas så att det bättre beaktar egenföretagare och frilansare, vars antal hela tiden växer.

Vidare lyfte Rehn-Kivi utbildningens och forskningens betydelse för att få fram en trovärdig klimatpolitik.

Hon uttryckte också sin oro för den hjärnflykt som pågår.

– I Finland finns många unga som åker utomlands för att studera och som bestämmer sig för att stanna utomlands. Det finns många orsaker till det. Det kan vara att arbete utomlands ger mera i handen efter skatt än i Finland. Det kan vara att en familj som bor utomlands har svårt att hitta en bostad till rimligt pris i huvudstadsregionen. Eller det kan vara så att finländaren som bor utomlands har en livskamrat som inte får uppehållstillstånd i Finland.

– Vi måste göra allt vi kan för att utbildade och kunniga finländare återvänder till Finland och är med och utvecklar detta land, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00