Responsdebatt statsrådets framtidsredogörelse del 2

04.03.2019 kl. 13:00
Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Förändringarna i arbetslivet är en av de absolut mest centrala frågorna nu. Framtidsutskottet kommer med en viktig analys om vad som pågår i vårt samhälle.

Som utskottet konstaterar får vi både nya sätt att arbeta, som avviker från det traditionella, och flera anställningsformer. Det förutsätter förändringar i lagstiftningen, i socialskyddet, men också i våra attityder.

Jag lyfter fram fem politiska åtgärder – eller starkare uttryckt – reformer som är nödvändiga i den snabba utveckling som pågår.

För det första behövs en tillräckligt genomgripande familjeledighetsreform. Reformen ska ge tydliga ramar för större jämställdhet i arbetslivet. Vi behöver flera pappor som delar ansvaret för hem och barn och vi behöver flexibla former för småbarnsföräldrar att delta i arbetslivet.

Överlag behöver vi mer generösa familjeledigheter i ett samhälle med nedåtgående nativitetstrender. Signalen ska vara att det är meningsfullt att skaffa barn. Vi måste under nästa valperiod ha råd att genomföra reformen. Läget just nu är att många som är i åldern att bilda familj har inkomster som är lägre än de stora åldersklassernas pensioner. Och då ska vi minnas, som det också konstateras i betänkandet, att de unga samtidigt tvingas ta ansvar för klimatförändringen, statsskulden och skötseln av den äldre generationen.

För det andra behöver vi en arbetslivsreform. Då terrängen och landskapet förändras kan man inte med händer och tänder bara försvara det gamla. Inom SFP tror vi att kollektivavtalen fortfarande ska vara allmänbindande, men det är ingen ursäkt för att låta bli att reformera arbetslivet. Dagens och morgondagens arbetsliv vinner på att ge möjligheter för arbetstagare och arbetsgivare att föra en dialog och fatta beslut mer lokalt.

För det tredje måste socialskyddet förnyas så att det bättre omfattar även egenföretagare och frilansare, vars antal hela tiden växer. Det är viktigt att skapa ramar som gör det möjligt för människor att bli företagare eller att arbeta från olika plattformer utan att de förlorar alla förmåner som anställda har.

Det är bra att framtidsutskottet lyfter fram de utmaningar som ställs på personer med nedsatt arbetsförmåga. Att arbetet förändras får inte leda till en polarisering av arbetsmarknaden eller en tudelning av folket.

Ärade talman,

För det fjärde – något som detta betänkande betonar: utan tillräcklig invandring kommer utbudet av arbetskraft att gå ned och sysselsättningen försämras. Vi borde sluta ifrågasätta denna sanning. Genom en bättre integrationspolitik ska vi öppna möjligheterna för arbetsrelaterad invandring, men också för studierelaterad invandring. Jag citerar: Finland behöver i fortsättningen betydligt flera högskolestuderanden från andra länder, och vi bör se till att de också sysselsätter sig här.

Svenska riksdagsgruppen och SFP har sagt det många gånger tidigare i den här salen: börja med att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Våra företag behöver det, men också exempelvis servicesektorn behöver det.

För det femte måste vi satsa på utbildning om vi ska kunna ta vara på alla de möjligheter som erbjuds till följd av förändringen i arbetets struktur. Den finländska utbildningens styrka är att alla erbjuds jämställda utbildningsmöjligheter – men nu måste det bli ett slut på indexfrysningarna av utbildningsanslagen. Klimatförändringen kräver att universiteten och forskningen har de resurser som behövs för att få fram klimatsmarta lösningar och innovationer som också bör bli en viktig del av vår exportindustri. SFP vill se att det satsas 4 procent av BNP på forskning och innovationer.

Summa summarum: Det ligger i Finlands och allas vårt intresse att vi nu med öppet sinne och stor energi arbetar för att skapa fungerande regelverk för de nya typer av arbete, företagsamhet och också delningsekonomi som redan existerar, men som i framtiden kommer att spela en allt större roll. I alla förändringar ska vi utgå från människans behov. I fråga om förändringen av arbetet gäller det att realistiskt behandla hotbilderna, men att i första hand se möjligheterna!

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30