Rätten till delaktighet gäller också personer med hörselnedsättning

03.03.2019 kl. 11:57
Tillgången till skrivtolk är många gånger avgörande då vi talar om delaktighet. Skrivtolkning är ett viktigt redskap som möjliggör en kvalitativ kommunikation för personer med nedsatt hörsel.

Det beräknas att cirka 15 procent eller 750 000–800 000 personer av Finlands befolkning har en hörselnedsättning och att siffran globalt ungefär är 466 miljoner människor.

Lägg till detta en åldrande befolkning och vi inser att antalet personer som behöver service, hjälp och rådgivning är mycket stort. I dag firas Världshälsoorganisationens internationella hörseldag. Hörseldagen till ära understryker vi i år vikten av hörselundersökningar, alla borde kontrollera sin hörsel regelbundet.

En förutsättning för delaktighet på samhällets alla områden är att vi skapar de rätta förutsättningarna för detta, också för personer med hörselnedsättning. Olika åldersgrupper har olika behov, men gemensamt för alla är behovet av att man redan i planeringsskedet beaktar personer med hörselnedsättning.

Eftersom personer aktiva i arbetslivet åldras växer även antalet med hörselnedsättning i arbetslivet. Största delen av den arbetsföra befolkningen får vetskap om sin hörselskada för sent, vilket utgör en uppenbar risk för arbetsförmågan. Hörselundersökningar borde inkluderas i den ordinarie företagshälsovården. Arbetsmiljön kan göras tillgänglig för personer med hörselnedsättning, hindret är oftast bristen på kunskap om redan existerande lösningar.

För barn med hörselnedsättning är det oerhört viktigt att ljudmiljön i daghem och skola beaktar de behov dessa barn och unga har. Även här borde man redan i planeringsskedet av daghem och skolor trygga en ljudmiljö som stöder inlärningen.

Tillgången till skrivtolk är många gånger avgörande då vi talar om delaktighet. Skrivtolkning är ett viktigt redskap som möjliggör en kvalitativ kommunikation för personer med nedsatt hörsel. Människor i alla åldrar nekas skrivtolkning vid olika tillfällen. Unga personer som inte klarar av att studera och skaffa sig ett yrke på grund av att skrivtolk inte finns att tillgå måtte vara ett bottennapp för en rätts- och välfärdsstat som Finland.

En utredning visar att under en period på ett halvt år blev ungefär 7 procent av de finskspråkiga beställningarna utan skrivtolk och ungefär 11 procent av de svenskspråkiga beställningarna. Detta är oacceptabelt. Det behövs fler svenska skrivtolkar för att garantera samhälleligt deltagande på lika villkor för svenskspråkiga personer med hörselnedsättning. I dag finns det fem svenskspråkiga skrivtolkar i Finland.

Tillgång till information och kommunikationen är en förutsättning för rätten till åsiktsfrihet och yttrandefrihet, vilken garanteras i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Tillgången till utbildade audionomer är en annan mycket kritisk faktor för välmående och livskvalitet hos personer med hörselnedsättning. Yrkesbarometern från 2018 som arbetskraftsmyndigheterna sammanställer visar att det råder brist på audionomer i hela landet förutom i Kajanaland. På många håll i landet är väntetiden till en audionom över en månad.

Den senaste tvåspråkiga audionomutbildningen ordnades 2010 av Novia tillsammans med Turun ammattikorkeakoulu. Finskspråkig audionomutbildning ordnas inte heller varje år. Många audionomer kommer att pensioneras under nästa decennium och bristen på både svensk- och finskspråkiga audionomer är mycket oroväckande. Audionomutbildningen utvecklas inte heller tillräckligt trots att audionomernas arbetsbild hela tiden förändras på grund av exempelvis ny teknologi. Vi behöver audionomer som har rätt innehåll i utbildningen, eftersom innehållet i dag inte motsvarar behoven.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00