Rätten till delaktighet gäller också personer med hörselnedsättning

03.03.2019 kl. 11:57
Tillgången till skrivtolk är många gånger avgörande då vi talar om delaktighet. Skrivtolkning är ett viktigt redskap som möjliggör en kvalitativ kommunikation för personer med nedsatt hörsel.

Det beräknas att cirka 15 procent eller 750 000–800 000 personer av Finlands befolkning har en hörselnedsättning och att siffran globalt ungefär är 466 miljoner människor.

Lägg till detta en åldrande befolkning och vi inser att antalet personer som behöver service, hjälp och rådgivning är mycket stort. I dag firas Världshälsoorganisationens internationella hörseldag. Hörseldagen till ära understryker vi i år vikten av hörselundersökningar, alla borde kontrollera sin hörsel regelbundet.

En förutsättning för delaktighet på samhällets alla områden är att vi skapar de rätta förutsättningarna för detta, också för personer med hörselnedsättning. Olika åldersgrupper har olika behov, men gemensamt för alla är behovet av att man redan i planeringsskedet beaktar personer med hörselnedsättning.

Eftersom personer aktiva i arbetslivet åldras växer även antalet med hörselnedsättning i arbetslivet. Största delen av den arbetsföra befolkningen får vetskap om sin hörselskada för sent, vilket utgör en uppenbar risk för arbetsförmågan. Hörselundersökningar borde inkluderas i den ordinarie företagshälsovården. Arbetsmiljön kan göras tillgänglig för personer med hörselnedsättning, hindret är oftast bristen på kunskap om redan existerande lösningar.

För barn med hörselnedsättning är det oerhört viktigt att ljudmiljön i daghem och skola beaktar de behov dessa barn och unga har. Även här borde man redan i planeringsskedet av daghem och skolor trygga en ljudmiljö som stöder inlärningen.

Tillgången till skrivtolk är många gånger avgörande då vi talar om delaktighet. Skrivtolkning är ett viktigt redskap som möjliggör en kvalitativ kommunikation för personer med nedsatt hörsel. Människor i alla åldrar nekas skrivtolkning vid olika tillfällen. Unga personer som inte klarar av att studera och skaffa sig ett yrke på grund av att skrivtolk inte finns att tillgå måtte vara ett bottennapp för en rätts- och välfärdsstat som Finland.

En utredning visar att under en period på ett halvt år blev ungefär 7 procent av de finskspråkiga beställningarna utan skrivtolk och ungefär 11 procent av de svenskspråkiga beställningarna. Detta är oacceptabelt. Det behövs fler svenska skrivtolkar för att garantera samhälleligt deltagande på lika villkor för svenskspråkiga personer med hörselnedsättning. I dag finns det fem svenskspråkiga skrivtolkar i Finland.

Tillgång till information och kommunikationen är en förutsättning för rätten till åsiktsfrihet och yttrandefrihet, vilken garanteras i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Tillgången till utbildade audionomer är en annan mycket kritisk faktor för välmående och livskvalitet hos personer med hörselnedsättning. Yrkesbarometern från 2018 som arbetskraftsmyndigheterna sammanställer visar att det råder brist på audionomer i hela landet förutom i Kajanaland. På många håll i landet är väntetiden till en audionom över en månad.

Den senaste tvåspråkiga audionomutbildningen ordnades 2010 av Novia tillsammans med Turun ammattikorkeakoulu. Finskspråkig audionomutbildning ordnas inte heller varje år. Många audionomer kommer att pensioneras under nästa decennium och bristen på både svensk- och finskspråkiga audionomer är mycket oroväckande. Audionomutbildningen utvecklas inte heller tillräckligt trots att audionomernas arbetsbild hela tiden förändras på grund av exempelvis ny teknologi. Vi behöver audionomer som har rätt innehåll i utbildningen, eftersom innehållet i dag inte motsvarar behoven.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35