Svar på skriftligt spörsmål om examen som gäller utmärkta språkkunskaper i finska 

28.02.2019 kl. 13:59

Ledamot Nylander ställde fråga till minister Grahn-Laasonen.

 

Hur motiverar regeringen att personer som avlagt studentexamen vid ett svenskspråkigt gymnasium inte via sitt studentbetyg kan påvisa utmärkta kunskaper i finska, och vad ämnar regeringen göra för att korrigera situationen? 


Minister Grahn-Laasonen svarar:


Examensavgiften för statsförvaltningens språkexamen 2019 är 370 euro om examina i muntliga och skriftliga färdigheter avläggs samtidigt. Om examina avläggs särskilt kostar varje examen, den muntliga, skriftliga eller examen i förståelse 185 euro. 
Den utmärkta förmågan att använda finska eller svenska i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003), senare förordningen om språkkunskaper, uppnår man genom att kombinera skolbildning och högskolornas mogenhetsprov eller genom att avlägga provet i modersmål i studentexamen eller i stället för det avlägga provet för finska eller svenska som andra språk i studentexamen med ett tillräckligt högt vitsord. Provet i finska eller svenska som andra språk är avsett för personer med främmande språk. Det ersätter provet i modersmålet och är sålunda en obligatorisk del av examen.  
Enligt 15 § i förordningen om språkkunskaper fordras inte examen som visar utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift av den som på detta språk: 
1) har fått sin skolutbildning enligt 20 § och avlagt mogenhetsprov i högskola 
2) har avlagt studentexamen med minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i detta språk som modersmål, eller 
3) har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i finska respektive svenska som andra språk. 

Enligt 20 § i förordningen anses en person ha fått sin skolutbildning på det språk som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) obs. L714/2018) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet. 
Enligt lagen om anordnande av studentexamen (672/2005, 2 6 §) kan provet i modersmålet vara ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk, om examinandens eget modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om examinanden använder teckenspråk som sitt modersmål eller första språk. Sålunda tillämpas 15 § 1 mom. 3 punkten i förordningen om språkkunskaper inte på personer vars modersmål är svenska, finska eller samiska. Däremot avlägger personer vars modersmål är finska eller svenska provet i modersmål i studentexamen och provet i det andra inhemska språket. Det har inte ansetts att avläggandet av provet i det andra inhemska språket påvisar utmärkta språkkunskaper i språket så som avses i förordningen när det gäller finska eller svenska. För utmärkt förmåga i tal och skrift ska även studentexamen avläggas på det aktuella språket. När en person avlägger studentexamen på finska kan han eller hon visa sin utmärkta förmåga att använda finska i tal och skrift genom godkänt vitsord i modersmålet. När en person avlägger studentexamen på svenska kan han eller hon visa sin utmärkta förmåga att använda svenska i tal och skrift genom godkänt vitsord i modersmålet.  
Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen som är i kraft gavs den 12 juni 2003. Förordningen har inte ändrats sedan den gavs. Undervisnings- och kulturministeriet har redan tidigare börjat utreda frågor som efter att förordningen gavs uppkommit gällande tillämpning liksom eventuella behov av att ändra och förtydliga den. Synpunkten som läggs fram gällande språkkunskapsnivån som avläggandet av provet i det andra inhemska språket med godkänt vitsord i samband med avläggande av studentexamen vid ett svenskt gymnasium påvisar kommer att beaktas i utredningen. 


Helsingfors 22.2.2019 
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35