Om vi mäter fel saker kan vi inte bygga hållbart

25.02.2019 kl. 11:13
När man mäter fel saker kan man inte få rätt svar.

Energibeviset för byggnader skall mäta en byggnads energieffektivitet och den vägen styra vårt byggande i en mer resurseffektiv riktning. I energibeviset framkommer det teoretiskt uträknade E-talet, som anger hur energieffektiv bygganden är.

 

Vad har vi då fått? Om man får tro Helens statistik över åtgången av primärenergi i våningshus i Helsingfors har resultaten varit magra. Enligt den statistiken är ett bostadshus som byggdes för över hundra år sedan i stort sett lika energieffektivt som ett hus som är byggt hundra år senare. Det här trots att en byggnad från tidigt 1900-tal med sina massiva tegelväggar på intet sätt kan matcha energibeviset för ett modernt våningshus. 

 

Samtidigt tror jag inte någon av oss tror att ett våningshus byggt år 2000 skall stå här om hundra år. Och lika lite tror någon på att ett våningshus byggt år 1900 inte skulle stå kvar om hundra år.

 

Motsvarande resultat har professor Vinha från Tammerfors tekniska universitet kommit fram till bland annat i forskningsprojektet COMBI. Han har konstaterat att nya konstruktioner är mindre energieffektiva än vad deras E-tal låter påskina – och att gamla, massiva konstruktioners energieffektivitet är bättre än väntat. 

 

Han har också påvisat att tjockare lager isolering korrelerar med högre risk för fukttekniska problem. Ju mer isolering man har, desto känsligare är konstruktionen för fel i byggnadsprocessen eller i underhåll. 

 

I många kommuner står man med facit på hand. Genom att optimera teoretisk energieffektivitet har vi åstadkommit byggnader som inte håller för tidens tand, som är svåra att underhålla och som enligt Helens statistik inte ens är speciellt energieffektiva.

 

I synnerhet när det gäller renovering av äldre byggnader gäller det att vara på sin vakt. Om man då via energibeviset kräver högre energieffektivitet leder det lätt till maskinell ventilation och via det undertryck, som kan ha katastrofala följder för byggnaden och inomhusluften. 

 

Vad borde vi då göra? Vi måste inse, att en gammal byggnad inte är samma sak som en ny. När man renoverar gammalt skall man inte kräva samma nivå av teoretisk energieffektivitet som för en modern byggnad.

 

Energibeviset borde genomgå en totalrenovering. I stället för att beakta det teoretiska E-talet borde vi se över byggnadens hela koldioxidavtryck, från produktionen av material till hur lätt materialet är att återvinna. Det här skulle gynna säkra massiva konstruktioner i till exempel inhemskt trä och föra oss närmare våra klimatmål. Det skulle troligtvis också leda till att vi frångår de  komplicerade och riskabla konstuktioner vi använder oss av idag. 

 

Först om vi mäter rätt saker, på rätt sätt, kan vi bygga hållbart. 

 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00