Inför terapigaranti för psykisk ohälsa

13.02.2019 kl. 11:14
Terapigarantin skulle innebära att man får tillgång även till kortvarig terapi snabbt, gärna inom en månad efter den första begäran om hjälp.

Varannan person drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sitt liv. Vi vill att varenda en då får den hjälp hen behöver, helst i god tid innan hen måste sluta jobba eller inte annars klarar av sin vardag. Psykiater Kristian Wahlbeck har träffande konstaterat att mycket har gjorts för folkhälsan då det gäller andra sjukdomar. Men när det gäller att motverka psykisk ohälsa återstår ännu mycket att göra. Därför vill vi ha en terapigaranti!

Ofta finns det en familj och en vänkrets som också drabbas då en människa insjuknar. Mentalvårdsföreningen Fami räknar till exempel med att vart fjärde minderårigt barn lever i en familj där föräldrarna lider av psykisk ohälsa eller har drogproblem. Det råder stor risk att barn till föräldrar som lider av depression, själva insjuknar innan de fyllt 25 år. Antalet unga sjukpensionärer har vuxit och två av tre invalidpensioner före 35 års ålder beror på psykisk ohälsa.

Det behövs en palett av åtgärder för att motverka psykisk ohälsa. Som så ofta är det de tidiga insatserna i daghem och skola via elevvården och via rådgivningen oerhört viktiga. På våra daghem saknas i dag stöd av kuratorer och psykologer för föräldrarna. Föräldraskapet kan behöva särskilt stöd av flera orsaker. I familjer där den ena föräldern lider av psykisk ohälsa kan man genom preventiva, stödjande åtgärder minska på barnens risk att drabbas av psykisk ohälsa med hela 40 procent. I familjer som har barn med särskilda behov behöver föräldraskapet även stödas för att trygga hela familjens välbefinnande.

Fyra miljoner arbetsdagar per år blir ogjorda på grund av psykisk ohälsa. 
Den psykiska ohälsan är alltså förutom en mänsklig utmaning också en samhällsekonomisk fråga. Psykisk ohälsa kostar det finländska samhället elva miljarder årligen, enligt OECD. Som jämförelse kan nämnas att statsbudgetens slutsumma är cirka 53 miljarder.

Den största andelen står arbetslivets förluster för, sedan följt av invalidpensioner och sjukdagpenningar. Sjuk- och hälsovården står för 23 procent av kostnaderna. Det är alltså inte enbart vårdsektorn som står för notan. Med fog kan sägas att psykisk ohälsa även är en stor samhällsekonomisk utmaning och tär på vår konkurrenskraft både genom en betydande förlust av människoresurser och av direkta offentliga kostnader.

När det gäller vuxna är det viktigt att fokusera på arbetslivet då vi talar om att söka åtgärder för att motverka psykisk ohälsa. Förutom mångsidig företagshälsovård är det fundamentalt viktigt att själva arbetsmiljön stöder välbefinnande och erbjuder delaktighet. Det moderna ledarskapet förutsätter kompetens och strategiskt arbete för att alla på arbetsplatsen skall känna sig inkluderade, att arbetsplatsmobbning och diskriminering bestämt åtgärdas.

Alltför många vittnar om hur svårt det är att få behövlig vård då man drabbas av psykisk ohälsa eller upplever utmaningar med den psykiska hälsan på grund av besvärliga livssituationer. Alltför ofta är det enbart medicin som erbjuds. Vi vill se en förändring här. Tillgången till psyktjänster inom primärhälsovården på våra hälsocentraler måste stärkas och vi kräver därför att en terapigaranti införs.

Fler lågtröskeltjänster, med kunnig personal inklusive specialistläkare, behövs inom primärhälsovården. De skall vara lätta att besöka då man känner att man behöver stöd. Det är viktigt att de är gratis och öppna för alla invånare. Även en sjukpensionär måste kunna få terapitjänster.

Terapigarantin skulle innebära att man får tillgång även till kortvarig terapi snabbt, gärna inom en månad efter den första begäran om hjälp. Det kan handla om olika former av terapi, beroende på klientens behov. Det viktiga är att principen om tidigt ingripande förverkligas. I dag ges inte psykoterapi inom den offentliga vården. Denna form av psykoterapi skall alltså inte ersätta den som ges av FPA och som i dag förutsätter läkarutlåtanden med mera. Forskning visar att redan fyra terapigånger minskar patienternas depressionssymptom med 50 procent.

Frågan lyder inte om vi har råd att satsa utan den lyder om vi fortsättningsvis har råd att låta bli att motverka psykisk ohälsa. Människorna är vår dyrbaraste resurs.

Eva Biaudet och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00