Inför terapigaranti för psykisk ohälsa

13.02.2019 kl. 11:14
Terapigarantin skulle innebära att man får tillgång även till kortvarig terapi snabbt, gärna inom en månad efter den första begäran om hjälp.

Varannan person drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sitt liv. Vi vill att varenda en då får den hjälp hen behöver, helst i god tid innan hen måste sluta jobba eller inte annars klarar av sin vardag. Psykiater Kristian Wahlbeck har träffande konstaterat att mycket har gjorts för folkhälsan då det gäller andra sjukdomar. Men när det gäller att motverka psykisk ohälsa återstår ännu mycket att göra. Därför vill vi ha en terapigaranti!

Ofta finns det en familj och en vänkrets som också drabbas då en människa insjuknar. Mentalvårdsföreningen Fami räknar till exempel med att vart fjärde minderårigt barn lever i en familj där föräldrarna lider av psykisk ohälsa eller har drogproblem. Det råder stor risk att barn till föräldrar som lider av depression, själva insjuknar innan de fyllt 25 år. Antalet unga sjukpensionärer har vuxit och två av tre invalidpensioner före 35 års ålder beror på psykisk ohälsa.

Det behövs en palett av åtgärder för att motverka psykisk ohälsa. Som så ofta är det de tidiga insatserna i daghem och skola via elevvården och via rådgivningen oerhört viktiga. På våra daghem saknas i dag stöd av kuratorer och psykologer för föräldrarna. Föräldraskapet kan behöva särskilt stöd av flera orsaker. I familjer där den ena föräldern lider av psykisk ohälsa kan man genom preventiva, stödjande åtgärder minska på barnens risk att drabbas av psykisk ohälsa med hela 40 procent. I familjer som har barn med särskilda behov behöver föräldraskapet även stödas för att trygga hela familjens välbefinnande.

Fyra miljoner arbetsdagar per år blir ogjorda på grund av psykisk ohälsa. 
Den psykiska ohälsan är alltså förutom en mänsklig utmaning också en samhällsekonomisk fråga. Psykisk ohälsa kostar det finländska samhället elva miljarder årligen, enligt OECD. Som jämförelse kan nämnas att statsbudgetens slutsumma är cirka 53 miljarder.

Den största andelen står arbetslivets förluster för, sedan följt av invalidpensioner och sjukdagpenningar. Sjuk- och hälsovården står för 23 procent av kostnaderna. Det är alltså inte enbart vårdsektorn som står för notan. Med fog kan sägas att psykisk ohälsa även är en stor samhällsekonomisk utmaning och tär på vår konkurrenskraft både genom en betydande förlust av människoresurser och av direkta offentliga kostnader.

När det gäller vuxna är det viktigt att fokusera på arbetslivet då vi talar om att söka åtgärder för att motverka psykisk ohälsa. Förutom mångsidig företagshälsovård är det fundamentalt viktigt att själva arbetsmiljön stöder välbefinnande och erbjuder delaktighet. Det moderna ledarskapet förutsätter kompetens och strategiskt arbete för att alla på arbetsplatsen skall känna sig inkluderade, att arbetsplatsmobbning och diskriminering bestämt åtgärdas.

Alltför många vittnar om hur svårt det är att få behövlig vård då man drabbas av psykisk ohälsa eller upplever utmaningar med den psykiska hälsan på grund av besvärliga livssituationer. Alltför ofta är det enbart medicin som erbjuds. Vi vill se en förändring här. Tillgången till psyktjänster inom primärhälsovården på våra hälsocentraler måste stärkas och vi kräver därför att en terapigaranti införs.

Fler lågtröskeltjänster, med kunnig personal inklusive specialistläkare, behövs inom primärhälsovården. De skall vara lätta att besöka då man känner att man behöver stöd. Det är viktigt att de är gratis och öppna för alla invånare. Även en sjukpensionär måste kunna få terapitjänster.

Terapigarantin skulle innebära att man får tillgång även till kortvarig terapi snabbt, gärna inom en månad efter den första begäran om hjälp. Det kan handla om olika former av terapi, beroende på klientens behov. Det viktiga är att principen om tidigt ingripande förverkligas. I dag ges inte psykoterapi inom den offentliga vården. Denna form av psykoterapi skall alltså inte ersätta den som ges av FPA och som i dag förutsätter läkarutlåtanden med mera. Forskning visar att redan fyra terapigånger minskar patienternas depressionssymptom med 50 procent.

Frågan lyder inte om vi har råd att satsa utan den lyder om vi fortsättningsvis har råd att låta bli att motverka psykisk ohälsa. Människorna är vår dyrbaraste resurs.

Eva Biaudet och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45