Kvaliteten i åldringsvården

08.02.2019 kl. 11:46
Veckans stora diskussionsämne i riksdagen har varit kvaliteten i åldringsvården.

Oppositionen lämnade in en interpellation i frågan som debatterades senaste onsdag. Problematiken har också diskuterats livligt  i media. Regeringen har i sina svar utgått ifrån att vård- och landskapsreformen kommer att lösa problemen med vårdkvaliteten. Tyvärr är det mycket lite som indikerar att vårdreformen förbättrar läget inom äldreomsorgen. Åtminstone två grundläggande saker krävs för en förbättrad åldringsvård. Det första är ökade resurser och flera händer inom vården. Det andra är bättre övervakning och uppföljning av att överenskomna normer följs.

 

I vissa fall har man redan under en längre tid varit medvetna om bristerna inom äldreomsorgen, men på grund av att myndigheterna är överarbetade och saknar både resurser och möjligheter att ingripa har problemen fortsatt. I Finland satsar staten bara ca 25 årsverken på att övervaka kvaliteten på åldringsvården. Enbart på övervakning av djurens välmående satsar man cirka 60 årsverken. Jag upplever att prioriteringen är minst sagt märklig. I flera decennier har djurskyddsorganisationer lyft fram behovet av strikt övervakning av djurhållarna och exemplet visar att mångårig stark fokus på djurens välbefinnande har utmynnat i betydande myndighetsresurser.

Att vi behöver mer resurser till övervakningen av äldreomsorgen står helt klart. Regeringen utgår ifrån att vård- och landskapsreformen ska lösa resursfrågan. Vårdreformen utgår ifrån en utökad självkontroll som ska utföras av vårdbolagen själva, samtidigt som allt fler privata aktörer kommer in på marknaden och ökar behovet av övervakning. Att egenkontrollen inte är tillräcklig och täckande står senast nu klart.

Förutom att öka på personalstyrkan och förbättra övervakningen av servicen, måste vi skapa ett system där både klienter och anhöriga ska ha en låg tröskel att göra anmälningar om försummelser eller brister i vården. Personalens synpunkter måste också tas på allvar och vi bör få en bättre rapportering över hur de problem som anmälts har korrigerats. Seniorernas röst ska också höras och det finns skäl att inrätta en tjänst som äldreombudsman som bland annat följer upp  nivån i äldreomsorgen.

Den bästa mätaren på hur utvecklat ett samhälle är hur vi tar hand om de allra svagaste. Nu krävs det ordentliga insatser för att säkerställa ett tryggt och värdigt liv för våra åldringar. En god vård är vårt gemensamma ansvar.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00