Kvaliteten i åldringsvården

08.02.2019 kl. 11:46
Veckans stora diskussionsämne i riksdagen har varit kvaliteten i åldringsvården.

Oppositionen lämnade in en interpellation i frågan som debatterades senaste onsdag. Problematiken har också diskuterats livligt  i media. Regeringen har i sina svar utgått ifrån att vård- och landskapsreformen kommer att lösa problemen med vårdkvaliteten. Tyvärr är det mycket lite som indikerar att vårdreformen förbättrar läget inom äldreomsorgen. Åtminstone två grundläggande saker krävs för en förbättrad åldringsvård. Det första är ökade resurser och flera händer inom vården. Det andra är bättre övervakning och uppföljning av att överenskomna normer följs.

 

I vissa fall har man redan under en längre tid varit medvetna om bristerna inom äldreomsorgen, men på grund av att myndigheterna är överarbetade och saknar både resurser och möjligheter att ingripa har problemen fortsatt. I Finland satsar staten bara ca 25 årsverken på att övervaka kvaliteten på åldringsvården. Enbart på övervakning av djurens välmående satsar man cirka 60 årsverken. Jag upplever att prioriteringen är minst sagt märklig. I flera decennier har djurskyddsorganisationer lyft fram behovet av strikt övervakning av djurhållarna och exemplet visar att mångårig stark fokus på djurens välbefinnande har utmynnat i betydande myndighetsresurser.

Att vi behöver mer resurser till övervakningen av äldreomsorgen står helt klart. Regeringen utgår ifrån att vård- och landskapsreformen ska lösa resursfrågan. Vårdreformen utgår ifrån en utökad självkontroll som ska utföras av vårdbolagen själva, samtidigt som allt fler privata aktörer kommer in på marknaden och ökar behovet av övervakning. Att egenkontrollen inte är tillräcklig och täckande står senast nu klart.

Förutom att öka på personalstyrkan och förbättra övervakningen av servicen, måste vi skapa ett system där både klienter och anhöriga ska ha en låg tröskel att göra anmälningar om försummelser eller brister i vården. Personalens synpunkter måste också tas på allvar och vi bör få en bättre rapportering över hur de problem som anmälts har korrigerats. Seniorernas röst ska också höras och det finns skäl att inrätta en tjänst som äldreombudsman som bland annat följer upp  nivån i äldreomsorgen.

Den bästa mätaren på hur utvecklat ett samhälle är hur vi tar hand om de allra svagaste. Nu krävs det ordentliga insatser för att säkerställa ett tryggt och värdigt liv för våra åldringar. En god vård är vårt gemensamma ansvar.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00