Matlandet Finland

25.01.2019 kl. 11:45
Som bäst pågår världens största matmässa, Grüne Woche, i Berlin

Mässan besöks under tio dagar av över 400 000 besökare och 4 000 journalister.  För de företag som deltar är de viktigaste besökarna yrkesmänskorna i livsmedelsbranschen. Uppköpare för grossister och varuhuskedjor, toppkockar och storköksföreståndare besöker årligen mässan för att pejla trender och hitta nya produkter att ta in i sortimentet. Drygt 70 länders jordbruksministrar är på plats och i anknytning till mässan hålls också många politiska möten med både EU-kommissionärer, -parlamentariker.

I år är Finland partnerland. Det är en storsatsning som innebär att över 80 finländska livsmedelsföretag presenterar sig i en egen hall och att Finland syns i all marknadsföring av mässan. Initiativet till Finlands partnerskap togs av producentorganisationerna MTK och SLC. Avsikten är att öka den finländska livsmedelsexporten genom att bjuda enskilda företag både en plattform att komma in på den enorma tyska livsmedelsmarknaden men också att få in foten på övriga länders livsmedelsmarknad.

Det finns en stor potential i att öka Finlands livsmedelsexport. Under 2017 så importerade vi mat och dryck för 4,7 miljarder euro medan vår export uppgick endast till 1,6 miljarder euro. Hela sektorn är överens om att vi ska kunna bättre än så. Om vi skulle klara av att öka exporten 15 procent per år så betyder det en fördubbling på fem år. Den målsättningen är kanske orealistiskt hög men väl värd att eftersträva.

Finland är världen nordligaste land med en mångsidig, kommersiell jordbruksproduktion. Vår korta sommar begränsar vad vi kan odla och påverkar naturligtvis skördenivåerna. Däremot så ger de långa ljusa sommarnätterna bra aromer och god smak i våra grödor. Vår vinter tar kål på många skadegörare och sjukdomar. Vi har världens renaste mat. Vi har en god djurhälsa och lite växtsjukdomar. Nivån på djurens välbefinnande är av toppklass. Vi kan leverera köttprodukter där djuren garanterat inte fått någon antibiotika.

Det satsas friskt på exportfrämjande åtgärder för tillfället. Ett av regeringens spetsprojekt har handlat om att öka livsmedelsexporten. Både vårt nya Livsmedelverk och organisationen för exportbefrämjande Business of Finland har fått ökade resurser via statsbudgeten. Regeringens redogörelse om Finlands livsmedelspolitik fram till 2030 som gavs till riksdagen 2017 togs väl emot. När det gäller målsättningen att kraftigt öka exporten var alla riksdagspartier eniga.

Idag går endast 15 procent av livsmedelsföretagens produktion på export. Om vi ska kunna stärka branschen så måste den siffran öka och det kräver målmedvetet arbete. Inte ens den bästa av produkter säljer sig själv. Vi har trumf på hand; spårbarhet från jord till bord, smak och arom av världsklass och en trygg och hållbar produktion där allt kan dokumenteras. Satsningen på Grüne Woche handlar om att sätta mat-Finland på världskartan. Nu gäller det för företag med exportpotential att följa upp satsningen.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00