Matlandet Finland

25.01.2019 kl. 11:45
Som bäst pågår världens största matmässa, Grüne Woche, i Berlin

Mässan besöks under tio dagar av över 400 000 besökare och 4 000 journalister.  För de företag som deltar är de viktigaste besökarna yrkesmänskorna i livsmedelsbranschen. Uppköpare för grossister och varuhuskedjor, toppkockar och storköksföreståndare besöker årligen mässan för att pejla trender och hitta nya produkter att ta in i sortimentet. Drygt 70 länders jordbruksministrar är på plats och i anknytning till mässan hålls också många politiska möten med både EU-kommissionärer, -parlamentariker.

I år är Finland partnerland. Det är en storsatsning som innebär att över 80 finländska livsmedelsföretag presenterar sig i en egen hall och att Finland syns i all marknadsföring av mässan. Initiativet till Finlands partnerskap togs av producentorganisationerna MTK och SLC. Avsikten är att öka den finländska livsmedelsexporten genom att bjuda enskilda företag både en plattform att komma in på den enorma tyska livsmedelsmarknaden men också att få in foten på övriga länders livsmedelsmarknad.

Det finns en stor potential i att öka Finlands livsmedelsexport. Under 2017 så importerade vi mat och dryck för 4,7 miljarder euro medan vår export uppgick endast till 1,6 miljarder euro. Hela sektorn är överens om att vi ska kunna bättre än så. Om vi skulle klara av att öka exporten 15 procent per år så betyder det en fördubbling på fem år. Den målsättningen är kanske orealistiskt hög men väl värd att eftersträva.

Finland är världen nordligaste land med en mångsidig, kommersiell jordbruksproduktion. Vår korta sommar begränsar vad vi kan odla och påverkar naturligtvis skördenivåerna. Däremot så ger de långa ljusa sommarnätterna bra aromer och god smak i våra grödor. Vår vinter tar kål på många skadegörare och sjukdomar. Vi har världens renaste mat. Vi har en god djurhälsa och lite växtsjukdomar. Nivån på djurens välbefinnande är av toppklass. Vi kan leverera köttprodukter där djuren garanterat inte fått någon antibiotika.

Det satsas friskt på exportfrämjande åtgärder för tillfället. Ett av regeringens spetsprojekt har handlat om att öka livsmedelsexporten. Både vårt nya Livsmedelverk och organisationen för exportbefrämjande Business of Finland har fått ökade resurser via statsbudgeten. Regeringens redogörelse om Finlands livsmedelspolitik fram till 2030 som gavs till riksdagen 2017 togs väl emot. När det gäller målsättningen att kraftigt öka exporten var alla riksdagspartier eniga.

Idag går endast 15 procent av livsmedelsföretagens produktion på export. Om vi ska kunna stärka branschen så måste den siffran öka och det kräver målmedvetet arbete. Inte ens den bästa av produkter säljer sig själv. Vi har trumf på hand; spårbarhet från jord till bord, smak och arom av världsklass och en trygg och hållbar produktion där allt kan dokumenteras. Satsningen på Grüne Woche handlar om att sätta mat-Finland på världskartan. Nu gäller det för företag med exportpotential att följa upp satsningen.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30