Interpellation om läget i äldreomsorgen

06.02.2019 kl. 15:00
Interpellationsdebatt 6.2.2019. Gruppanförande hållet av Anna-Maja Henriksson,

Ärade talman,

 

Finland har på senare tid i många internationella mätningar placerat sig högt när man mätt lycklighet och livskvalitet. Det har vi orsak att vara nöjda och stolta över. Vi ska fortsätta att utveckla vårt samhälle i den riktningen. 

Mot den bakgrunden ter sig den vanvård som uppdagats inom äldreomsorgen som ett slag i ansiktet. Nu är många äldres trygghetskänsla rubbad. Så får det inte vara om vi vill vara ett civiliserat samhälle.

Vi måste fråga oss vad som har gått snett och gå till botten med problemet.

Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att det är bra med valmöjligheter också inom äldrevården. För en äldre människa är ändå det viktigaste att man får den vård som man behöver på den ort där man bor – inte om serviceboendet är kommunalt eller privat.

Men, vårdbolagen måste bevisa att deras främsta syfte är att erbjuda service av god kvalitet, inte att maximera vinsterna på patienternas bekostnad. Det räcker inte att företaget marknadsför fina värden på sina nätsidor.

Det är synnerligen oetiskt och oacceptabelt att skattepengar som ska användas för vård kanaliseras via skatteparadis till internationella storbolag vars primära intresse är att maximera vinsten och betala ut goda dividender till sina ägare – utan intresse för vårdens kvalitet.

Var blev etiken?

 

Ärade talman,

Seniorernas röst måste höras bättre i samhället. Särskilt då vi vet att Finland befolkning åldras och behovet av äldreomsorg ökar.

Vi behöver en äldreombudsman i Finland, med ett ordentligt mandat och som rapporterar till riksdagen. 

Vi behöver flera händer inom vården – en personaldimensionering som skrivs in i lag. Samtidigt måste också den så kallade vårdtyngden beaktas. Exempelvis en äldre dement person behöver mer vård än en som inte lider av demens.  En lagstadgad personaldimensionering får heller inte leda till att vi i stället tar bort resurser från hemvården.  

Finland satsar ca 20 årsverken på att övervaka kvaliteten på åldringsvården, de flesta arbetar på regionförvaltningsverken. Efter att jag tog upp saken på frågetimmen förra torsdagen har det kommit fram att på riksplanet vid Valvira är det endast en person som arbetar med övervakningen. Jag upprepar: bara en person. Det är fullständigt ohållbart och måste åtgärdas omgående. Därför frågar jag: Är regeringen nu omedelbart beredd att i en tilläggsbudget anslå mer resurser för övervakningen?

Och här vill jag säga klart att vård- och landskapsmodellen inte kommer att lösa resursfrågan. Tvärtom så utgår regeringens vårdreform från en utökad självövervakning Det är att bedra sig själv om man tror att de här problemen löser sig på det sättet.

 

Enligt statistik från THL har under de senaste tjugo åren de privata vårdbolagens och organisationernas andel av servicen ökat från knappt 25 procent till drygt 45 procent. Regeringens vårdreform kommer ytterligare öka antalet aktörer inom vården och omsorgen.

Regeringen får själv se sig i spegeln för den situation som uppstått. Vård-och landskapsreformen har skapat en oerhörd osäkerhet ute på kommunfältet. Kommunala beslutsfattare har velat trygga tillgången till äldrevård och lyssnat till lockropen från de stora privata vårdbolagen. Istället för ett osäkert hyreskontrakt på tre år, som erbjuds i regeringens landskapsmodell, har man valt att sälja sina fastigheter, göra ett långt hyreskontrakt och fått in pengar till den kommunala kassan.

 

Trots att den senaste tidens avslöjanden har blottat grundläggande problem inom äldreomsorgen finns det ingen orsak till hysteri. Vi vet att på många ställen görs stora insatser inom vården och kvaliteten på vården är bra. De som jobbar inom äldrevården är värda all uppmuntran för sitt värdefulla arbete.

Men nu är det vårt politiska ansvar att reparera de fel som finns. Det måste finnas ett skydd för vårdpersonalen, som tryggar att ingen får sparken om man anmäler olägenheter och missbruk. Vårdhemmen måste avkrävas bättre dokumentation om problem som uppdagas och regelbundna rapporter om hur problemen korrigerats. De ska vara enklare att bötfälla företag som systematiskt bryter mot avtal.

Det behövs också bättre upphandlingsprocesser som sätter kvaliteten i fokus. 

Vi måste bygga vårt samhälle så att alla äldre i vårt land ska få känna trygghet i sin vardag.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00