Rehn-Kivi gläds åt gemensamma mål för förbättrad sysselsättning

05.02.2019 kl. 16:08

Under pågående valperiod har upp till 140 000 finländare fått en arbetsplats, och sysselsättningsgraden har klivit till 72 procent. Riksdagsledamot och medlem i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet Veronica Rehn-Kivi diskuterade på tisdagsmorgonen tillsammans med representanter från de övriga riksdagsgrupperna vikten av att hitta de rätta åtgärderna för att sysselsätta de arbetslösa och att höja sysselsättningsgraden till 75 procent under nästa valperiod. Diskussionstillfället leddes av social- och hälsovårdsminister Mattila och arbetsminister Lindström och resulterade i ett gemensamt ställningstagande för att stöda sysselsättningen.


- Det är viktigt att varje person i arbetsför ålder har möjlighet att delta i vårt samhällsbygge. Arbete ger ekonomisk trygghet och framtidstro och är också en betydande källa till välmående för individen, säger Rehn-Kivi.

För att höja på sysselsättningen måste vi stöda de arbetslösa mera än idag och rikta åtgärderna rätt och individuellt. Vi får inte heller glömma dem som endast delvis är arbetsförmögna.  Samtliga riksdagsgrupper kunde idag enas om att under kommande år främja arbetsförmåga, att förebygga långtidsarbetslöshet och att öka på delaktigheten för personer som är i svag arbetsmarknadsställning. Rehn-Kivi gläds åt de gemensamma visionerna.

- Det är väldigt viktigt att vi alla är överens om målsättningarna för de åtgärder som bör göras på arbetsmarknaden för att så många som möjligt ska ha glädjen att jobba och vara delaktig i samhället. Också med tanken på kommande reformer i socialskyddet är det här en bra start, säger Rehn-Kivi.
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35