Satsa på början av skolstigen

18.01.2019 kl. 10:31
Att skapa jämlika förutsättningar för alla barn och unga blir allt viktigare då hemmets socioekonomiska ställning i allt högre grad påverkar inlärningen

Satsningar på småbarnspedagogik lönar sig eftersom forskning visar att de positiva effekterna av en högklassig småbarnspedagogik påverkar inlärningen ända upp i tonåren.

Att erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik för exempelvis barn över tre år under fyra timmar per dag skulle få flera barn att delta. En tvåårig förskola skulle innebära att vi kan stöda barnen ett år tidigare. De barn som behöver stöd eller som kräver mera tid för att uppnå de färdigheter som behövs inför skolstart skulle få ett år till för denna process.

Ungefär 11 procent av de unga som går ut nian saknar de färdigheter som behövs för att kunna påbörja studier i gymnasium eller i yrkesskola. Siffran förskräcker och nu krävs det konkreta åtgärder och riktade resurser. Blickarna måste riktas mot grundläggande utbildningen. Vad kan vi göra på annat sätt?    

Redan idag har vi ett brett utbud av åtgärder att ta till för att unga verkligen ska få sitt avgångsbetyg. Tyvärr används dessa möjligheter inte fullt ut av olika orsaker. Det är också centralt att hitta de åtgärder som stöder motivationen att söka sig vidare.

Rätten till det s.k. trestegsstödet fungerar på sina håll verkligt dåligt i praktiken, byråkrati och brist på resurser är orsak till detta. Flexibel grundläggande utbildning (JOPO) möjliggör att en del av skolgången kan till exempel utföras på arbetsplatser, inom föreningar och i ungdomsverkstäder. Varför inte satsa resurser på studiehandledning och på fungerande och tillräcklig elevvård i form av mångprofessionellt samarbete? För många unga är någon form av rehabilitering en förutsättning för att orka vidare.

Vi bör prioritera småbarnspedagogik och grundläggande utbildning för att förhindra utslagning. Vi ska ha nolltolerans för att man kan gå ut nian utan att ha den kunskap eller de färdigheter som behövs för att skaffa sig ett yrke. Oberoende av vilka åtgärder nästa regering vidtar krävs det riktade resurser, långsiktighet och en mångsidig utvärdering av de åtgärder som vidtas.    

 

Mikaela Nylander

Riksdagsledamot, medlem av riksdagens kulturutskott

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30