Barnskyddslagtiftningen bör garantera eftervård tills man fyller 25 år

16.01.2019 kl. 17:47
Enligt den nuvarande barnskyddslagstiftningen är kommunerna skyldiga att ordna eftervård för unga som varit omhändertagna tills de fyller 21. 

- Syftet med eftervården är att underlätta ungas steg ut i samhället. Den nuvarande åldersgränsen är för låg vilket bidrar till ökad risk för utslagning, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.


Unga  som är kunder inom barnskyddet behöver ofta extra stöd när det gäller att bli självständiga och att ta steget ut i samhället och börja sina egna liv. Eftervården till unga innehåller b.la. stöd i studierna, hjälp i att få jobb samt personlig handledning i vardagen.

I dagens läge marginaliseras många unga efter att eftervården avslutats.

- Med ett fungerande barnskydd kan vi garantera alla barn och unga en lyckad start i livet. Därför måste vi se över barnskyddslagstiftningen så att unga kunde få eftervård tills de fyller 25 år. Men vi ska inte heller stirra oss blinda på de ungas myndighetsdag och tvinga dem flytta till eget, om de av nån orsak ännu vill bo kvar i fosterhemmet. På så sätt kunde vi bättre se till att dessa unga kan börja sina vuxna liv som självständiga och  starka individer, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om medborgarengagemang

09.04.2002 kl. 00:00

Fusionen av Sonera och Telia

04.04.2002 kl. 00:00

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15