Höjning av kundavgifter bestraffar de mest utsatta

09.01.2019 kl. 17:30
Riksdagen diskuterar idag regeringens lagförslag om kundavgifter i social- och hälsovårdsreformen.

- Mindre bemedlade personer, barnfamiljer och pensionärer med låga inkomster kommer att få det extra tungt om de nya kundavgifterna blir verklighet, säger social- och hälsovårdsutskottets medlem och SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

Riksdagen diskuterar idag regeringens lagförslag om kundavgifter i social- och hälsovårdsreformen. För tillfället betalar patienten för högst tre besök hos läkare i en hälsocentral, à 20,60 euro, sammanlagt maximalt 61,80 euro per år.  Alternativt kan man ha en årsavgift på 41,20 euro som täcker alla läkarbesök på en hälsocentral oberoende av hur många gånger man anlitar läkaren.

- Nu föreslår regeringen att avgiftsgränsen slopas och kvar blir endast engångsavgiften på 20,60 euro per besök. Med andra ord, om du går till läkaren en gång per månad kommer räkningen i fortsättningen att vara 247,20 euro per år. Det är en enorm kostnadsökning, säger Rehn-Kivi.

Höjningen av kundavgifter kommer i praktiken att drabba de mest utsatta.

- Samtidigt som regeringen höjer på de årliga läkaravgifterna har vi över 300 000 vårdavgiftsräkningar som går till utmätning varje år. De som är mest utsatta i vårt samhälle kommer att få det ännu svårare, säger Rehn-Kivi.

- Det har funnits och kommer att finnas en möjlighet att nedsätta eller efterskänka klientavgifter om de hotar personens förmåga att klara sig på egen hand. I praktiken har detta skett ytterst sällan. SFP har föreslagit att man skulle införa ett gemensamt kostnadstak för klientavgifter, resekostnader och läkemedel. Det borde ha gjorts nu i denna revidering av kundavgiftslagen, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00