Pressmeddelande

Åland behöver en klumpsumma som motsvarar Ålands befolkning idag, inte Ålands befolkning år 1995

18.12.2018 kl. 12:18

Riksdagen inledde igår slutbehandlingen av statsbudgeten för nästa år. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström betonade i debatten behovet av att komma vidare med arbetet att höja avräkningsgrunden till Åland, så att den beaktar Ålands befolkning som vuxit snabbt.

- Ålands befolkning har de senaste 20 åren vuxit i dubbelt så snabb takt som hela landets. Det gör att de offentliga utgifterna på Åland växer för att ta hand om en större befolkning, men utan att Ålands offentliga intäkter växer i samma takt på grund av dagens ekonomiska självstyrelsesystem. Det här är ett strukturellt problem, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

De skattskyldiga på Åland betalar skatt till staten på precis samma grunder som skattskyldiga i övriga delar av landet. Med dagens ekonomiska självstyrelsesystem får Åland tillbaka en grundfinansiering, en avräkning på 0,45 % av statens samlade intäkter, oberoende av vad Åland betalar i skatt. Sedan systemet trädde i kraft år 1995 har Ålands befolkning dock vuxit från 0,49 % av hela landets till att idag utgöra över 0,53 % av hela landets befolkning. Den ekonomiska avräkningen är dock oförändrad.

- En ändring av systemet har begärts av Åland i många år. Åland vill fortsätta växa, skapa nya företag och vara med och utveckla ekonomin, vilket är bra för hela landet, men för det krävs rättvisa förutsättningar. Om Åland inte skulle ha en hög sysselsättning på över 80 % och en arbetslöshet på mindre än 4 % skulle Åland idag vara i en ekonomisk kris, säger Löfström.

- Ålands goda sysselsättningsläge gör Åland till goda skattebetalare. Åland har de senaste 23 åren, alltså så länge dagens system varit i kraft, exempelvis i medeltal betalat drygt 0,64 % av landets samlade förvärvsinkomstskatter varje år. Åland har varit och är en god skattebetalare, säger Löfström.

Svenska riksdagsgruppen föreslår i en budgetmotion att man höjer avräkningen till Åland från 0,45 % till 0,48 %, något som handlar om 15 miljoner euro per år, för att motsvara den befolkningstillväxt Åland har haft.

- Den här höjningen av grundfinansieringen till Åland behövs för att beakta Ålands befolkningstillväxt. Om budgetmotionen skulle godkännas skulle saken kunna justeras redan nästa år i väntan på att det nya system, som diskuterats i samband med revisionen av Ålands självstyrelselag, kan behandlas, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35