Åland behöver en klumpsumma som motsvarar Ålands befolkning idag, inte Ålands befolkning år 1995

18.12.2018 kl. 12:18
Riksdagen inledde igår slutbehandlingen av statsbudgeten för nästa år. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström betonade i debatten behovet av att komma vidare med arbetet att höja avräkningsgrunden till Åland, så att den beaktar Ålands befolkning som vuxit snabbt.

- Ålands befolkning har de senaste 20 åren vuxit i dubbelt så snabb takt som hela landets. Det gör att de offentliga utgifterna på Åland växer för att ta hand om en större befolkning, men utan att Ålands offentliga intäkter växer i samma takt på grund av dagens ekonomiska självstyrelsesystem. Det här är ett strukturellt problem, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.


De skattskyldiga på Åland betalar skatt till staten på precis samma grunder som skattskyldiga i övriga delar av landet. Med dagens ekonomiska självstyrelsesystem får Åland tillbaka en grundfinansiering, en avräkning på 0,45 % av statens samlade intäkter, oberoende av vad Åland betalar i skatt. Sedan systemet trädde i kraft år 1995 har Ålands befolkning dock vuxit från 0,49 % av hela landets till att idag utgöra över 0,53 % av hela landets befolkning. Den ekonomiska avräkningen är dock oförändrad.
 
- En ändring av systemet har begärts av Åland i många år. Åland vill fortsätta växa, skapa nya företag och vara med och utveckla ekonomin, vilket är bra för hela landet, men för det krävs rättvisa förutsättningar. Om Åland inte skulle ha en hög sysselsättning på över 80 % och en arbetslöshet på mindre än 4 % skulle Åland idag vara i en ekonomisk kris, säger Löfström.

- Ålands goda sysselsättningsläge gör Åland till goda skattebetalare. Åland har de senaste 23 åren, alltså så länge dagens system varit i kraft, exempelvis i medeltal betalat drygt 0,64 % av landets samlade förvärvsinkomstskatter varje år. Åland har varit och är en god skattebetalare, säger Löfström.

Svenska riksdagsgruppen föreslår i en budgetmotion att man höjer avräkningen till Åland från 0,45 % till 0,48 %, något som handlar om 15 miljoner euro per år, för att motsvara den befolkningstillväxt Åland har haft.
 
- Den här höjningen av grundfinansieringen till Åland behövs för att beakta Ålands befolkningstillväxt. Om budgetmotionen skulle godkännas skulle saken kunna justeras redan nästa år i väntan på att det nya system, som diskuterats i samband med revisionen av Ålands självstyrelselag, kan behandlas, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00