Riksdagen stöder kvinnoorganisationerna

14.12.2018 kl. 12:52

Finansutskottet föreslår tilläggsanslag till tre kvinnoorganisationer (Kvinnoorganisationernas centralförbund, Nytkis och Monika Naiset). Den största av dem är takorganisationen Kvinnoorganisationernas centralförbund (KOC) med 58 medlemsorganisationer och tillsammans ca 400 000 medlemmar. Eva Biaudet, som är ordförande för KOC och initiativtagare till en budgetmotion för tilläggsfinansiering för kvinnoorganisationerna, är glad över det efterlängtade stödet över partigränserna. Anslaget ingick även i Sfp:s skuggbudget.

- Under de senaste åren har det finansiella stödet för kvinnoorganisationerna systematiskt sjunkit och det långsiktiga jämställdhetsarbetet har verkat under trängda förhållanden, då arbetet för jämställdhet utmanats av bakåtsträvande populistiska krafter. Vi har under hela regeringsperioden målmedvetet arbetat för att stärka finansieringen för kvinnoorganisationerna. Därför är jag väldigt glad över att finansutskottet föreslår 450 000 euro åt kvinnoorganisationerna, säger riksdagsledamot och ordförande för Kvinnoorganisationernas centralförbund, Eva Biaudet.

- Finland har internationellt ett gott anseende för våra framsteg gällande kvinnors ställning. Det är av yttersta vikt att denna utveckling varken stagnerar eller går bakåt. Utmaningarna är dock fortfarande många när det gäller politisk representation, löneskillnader mellan män och kvinnor och den obalanserade fördelningen av vårdansvaret av barn och familj. De höga siffrorna för våld mot kvinnor och unga flickor kräver också kraftigare insatser på flera områden. Starka kvinnoorganisationer behövs för att föra Finland framåt på jämställdhetens område. De höjda anslagen är ett erkännande av betydelsen av vårt arbete och en uppmaning att stärka jämställdhetsinsatserna, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00