Riksdagen stöder kvinnoorganisationerna

14.12.2018 kl. 12:52

Finansutskottet föreslår tilläggsanslag till tre kvinnoorganisationer (Kvinnoorganisationernas centralförbund, Nytkis och Monika Naiset). Den största av dem är takorganisationen Kvinnoorganisationernas centralförbund (KOC) med 58 medlemsorganisationer och tillsammans ca 400 000 medlemmar. Eva Biaudet, som är ordförande för KOC och initiativtagare till en budgetmotion för tilläggsfinansiering för kvinnoorganisationerna, är glad över det efterlängtade stödet över partigränserna. Anslaget ingick även i Sfp:s skuggbudget.

- Under de senaste åren har det finansiella stödet för kvinnoorganisationerna systematiskt sjunkit och det långsiktiga jämställdhetsarbetet har verkat under trängda förhållanden, då arbetet för jämställdhet utmanats av bakåtsträvande populistiska krafter. Vi har under hela regeringsperioden målmedvetet arbetat för att stärka finansieringen för kvinnoorganisationerna. Därför är jag väldigt glad över att finansutskottet föreslår 450 000 euro åt kvinnoorganisationerna, säger riksdagsledamot och ordförande för Kvinnoorganisationernas centralförbund, Eva Biaudet.

- Finland har internationellt ett gott anseende för våra framsteg gällande kvinnors ställning. Det är av yttersta vikt att denna utveckling varken stagnerar eller går bakåt. Utmaningarna är dock fortfarande många när det gäller politisk representation, löneskillnader mellan män och kvinnor och den obalanserade fördelningen av vårdansvaret av barn och familj. De höga siffrorna för våld mot kvinnor och unga flickor kräver också kraftigare insatser på flera områden. Starka kvinnoorganisationer behövs för att föra Finland framåt på jämställdhetens område. De höjda anslagen är ett erkännande av betydelsen av vårt arbete och en uppmaning att stärka jämställdhetsinsatserna, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00