Aktuell debatt om den framtida utvecklingen i EU

12.12.2018 kl. 14:38
Gruppanförande 12.12.2018, Eva Biaudet

Ärade talman,

 

I maj 2019 står vi alla medborgare i Europa inför ett viktigt val. I EU-valet i maj väljer vi om vi vill ha den liberala visionen av Europa – som bygger på frihet, välfärd och nya möjligheter – eller om vi backar tillbaka till större nationalism och auktoritärt styre.

Europeiska unionen utmanas allvarligt i dag av antiliberala krafter som paralyserar politiken på många håll i Europa. Auktoritära, nationalistiska och populistiska rörelser hotar underminera den öppenhet, pluralism och tolerans som har varit utmärkande för det Europa som åtminstone vi inom SFP känner som vårt.

Chefen för EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) Micael O’Flaherty har betonat den sociala pelarens roll när det gäller att motstå lösningar som dikteras av populism och nationalism. Att miljontals barn lever under fattigdomsgränsen i EU eller att romer i många länder exkluderas från social trygghet – är oacceptabelt. Det kan inte EU stå likgiltig inför.

 

Vi ser också på global nivå hur protektionismen stärker sitt grepp och hotar Europas liberala grundvärderingar. SFP vill lyfta fram de goda resultat som det europeiska samarbetet har bidragit med. Erasmusprogrammet har gett ett omistligt värde för väldigt många européer.

Vi måste fortsätta reformera det europeiska samarbetet. Våra ekonomier måste bli mer konkurrenskraftiga och våra demokratiska institutioner måste bättre kunna respondera på medborgarnas krav. Vi måste få till stånd en mer långsiktig migrationspolitik som bygger på ett gemensamt ansvar och vi måste hitta kollektiva lösningar som effektivt motverkar klimatförändringen. Finlands har en viktig roll i att hitta hållbara innovationer som motverkar klimatförändringen. Vi har ett stort know how inom cirkulär ekonomi, teknologi och på energiområdet.

 

Det är viktigt att vi fortsätter och bygger upp infrastrukturen, att vi investerar i utbildning, satsar på jämlikhet och jämställdhet och skapar ett bra regelverk för ett digitalt Europa, som både primärt och i sista hand gör livet bättre för alla européer.

 

Statsminister Juha Sipilä har sagt att en framgångsrik union enbart kan byggas på starka rättsstatsprinciper. Den synen delar vi fullt ut. Att tillämpa rättsstatsprinciper förutsätter ett gott och principfast ledarskap. Tydlighet, initiativförmåga och ledarskap – det är något vi väntar oss av Finland när vi om ett halvt år blir ordförandeland för unionen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15