Fosterlandet bör behandla beväringar och fredsbevarare på lika villkor

05.12.2018 kl. 15:12
Riksdagen har idag röstat om en lagmotion om förbättrade ersättningar till värnpliktiga vid olycksfall

I motionen föreslogs att beväringar i Finland ska få likadan ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom som i krishanteringsuppdrag utomlands. Enligt nuvarande lagstiftning betalar Statskontoret bara ut 4810 euro i ersättning för begravningskostnader. Men någon egentlig ersättning för dödsfallet betalas inte. För militärer som dör i internationella krishanteringsuppdrag betalas däremot 200 000 euro och det betalas ut till en namngiven förmånstagare.


Den som skadas och får bestående men vid fullgörandet av värnplikt eller civiltjänst ska nu ha rätt till en ny engångsersättning. Nära anhöriga till den som avlidit till följd av olycksfall i militärtjänst eller tjänstgöringsrelaterad sjukdom ska också ha rätt till en ny engångsersättning som motsvarar en grupplivförsäkring. Engångsersättningens maximala belopp är enligt förslaget 210 000 euro. Den nya lagen kommer att träda i kraft från och med den 1.1.2019.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar förslaget men hade önskat att lagen kunde ha tillämpats från och med den 1.1.2017 i enlighet med lagen för internationella krishanteringsuppdrag. Därför skrev gruppen tillsammans med Sannfinländarna under en reservation i ärendet.

− Fosterlandet bör behandla beväringar och fredsbevarare lika på den här punkten. Därför skulle jag ha önskat att riksdagen kunde ha godkänt vårt ändringsförslag, säger riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi.

Tre beväringar från Nylands Brigad omkom i oktober 2017 då de färdades i ett militärfordon som kolliderade med ett tåg i en obevakad plankorsning i Skogby i Raseborg.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00