Regeringen bryter tidigare löfte till rederierna

05.12.2018 kl. 11:21
Föregående riksdag lovade att reformen av sjömanspensionssystemet skulle genomföras kostnadsneutralt för rederierna, men så blev inte utfallet. Då man nu väljer att kompensera rederierna med bara hälften av det belopp de förlorat bryter man i praktiken ens tidigare löfte, vilket riskerar utflaggningar.

Reformen av sjömanspensionssystemet, som godkändes av riksdagen år 2014, skulle genomföras kostnadsneutralt för Finlands rederier. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utvärdera reformens effekter, och arbetsgruppens rapport visade att reformen har kostat rederierna sex miljoner euro per år. Finansministeriet har dock varit emot att hela reformens negativa effekter ska neutraliseras. Regeringen föreslår därför att bara halva beloppet, 3 miljoner euro, kompenseras till rederierna.


- Förslaget innebär en förbättring mot idag, men en försämring mot hur det var innan sjömanspensionsreformen genomfördes. Det betyder samtidigt att tidigare löfte om att reformen skulle vara kostnadsneutral inte infrias. Det tär i sin tur på förtroendet för systemet, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot och medlem av riksdagens kommunikationsutskott.

Regeringens förslag har behandlats i kommunikationsutskottet, där Löfström föreslog ett ändringsförslag och att hela beloppet som rederierna förlorat genom reformen skulle kompenseras. Detta för att inte bryta mot tidigare löften och riskera utflaggningar. Löfström förlorade omröstningen med rösterna 8-7. Saken kommer nu att debatteras i riksdagens plenum tisdag kväll samt röstas i plenum i morgon onsdag. Utskottet godkände dock ett enhälligt uttalande där utskottet vill att man förbättrar konkurrenskraften för sjöfarten och för fartyg med finsk flagg genom att Finland tar i bruk en nettolönesystemsmodell som Sverige har idag. Utskottet ser också med oro på risken för utflaggningar.

- Det är mycket viktigt att den finska flaggan är konkurrenskraftig. Vi är många i riksdagen som velat återföra hela beloppet, men regeringen har inte varit redo att ändra förslaget. Det gör att man nu ökar risken för utflaggningar, säger Löfström.

- Jag förstår att rederierna känner sig svikna. Jag hoppas ändå att man avvaktar med eventuella planer om utflaggningar. Finland kommer att få en ny regering om ett halvår. Jag och många andra kommer fortsätta arbeta för att hela beloppet återförs och stärker sjöfartens konkurrenskraft så att den finländska flaggan är konkurrenskraftig, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35