Som man googlar får man svar

01.12.2018 kl. 11:32
Sannfinländarna har lämnat in en lagmotion om att skära ner Ålands klumpsumma med 100 miljoner euro.

Förslaget strider mot både grundlagen och självstyrelselagen, men det hindrar så klart inte möjligheten att ändå föreslå det.

 

Ålänningar betalar skatt precis som alla andra finländare. Eftersom en stor del av den offentliga servicen på Åland sköts och finansieras av självstyrelsen, och inte av staten, får Åland tillbaka en bestämd del av de skatter man betalat. Denna summa, klumpsumman, är enligt självstyrelselagen 0,45 %. Därför beräknas Åland få tillbaka 242 miljoner euro i klumpsumma nästa år. Den här summan vill sannfinländarna nu skära ner med 40 %.

 

Partiet som i budgetdebatten i riksdagen brukar lova nästan allt åt alla tycker alltså att Åland ska finansiera partiets satsningar och betala för kalaset. Hur Åland ska kunna upprätthålla offentlig service då tar man inte ställning till.

 

Sannfinländarnas lagmotion är ett hopkok av Ålandsmyter. Man hävdar bland annat att Åland har gratis kollektivtrafik, är skuldfritt, inte betalar något för public service och inte betalar någon moms.

 

Eftersom jag vet att det också i sannfinländarnas riksdagsgrupp finns olika åsikter i många frågor och att alla ledamöter inte tänker på det här sättet om Åland satt jag ett e-post till de sannfinländska riksdagsledamöterna och förklarade alla myter i lagmotionen.

 

En av ledamöterna gick då, helt väntat, till motangrepp. Hon konstaterade att Åland visst är skuldfritt, och jämförde med hennes hemkommun. Men varför jämföra Åland med en kommun, frågade jag. Åland har ju också kommuner, som är skuldsatta, även om inte i lika hög grad då Åland har en högre sysselsättning.

 

Med samma logik borde ju sannfinländarna då också tycka att Finland borde betala mer pengar till Grekland, eftersom de är mer skuldsatta än Finland.

 

Det andra mothugget handlade om att kollektivtrafiken på Åland visst är gratis. Per e-post skickade man mig bilder från nätet som ”bevismaterial”. I bilderna fanns en föråldrad finskspråkig wikipedia-sida där det nämndes att kollektivtrafiken i Mariehamn är avgiftsfri. En annan bild var från en föråldrad turistsida om Åland. Ingen officiell Ålandssida alltså.

 

Bilderna visade att man ansträngt sig rätt mycket för att hitta belägg för ens myter. Att faktum är att det redan är många år sedan Mariehamns (inte Ålands) två busslinjer var avgiftsfria skulle inte få förstöra den myt man nu ville göra politik på och hade lyckats hitta bevis för på nätet.

 

Nu har jag sett till att den föråldrade informationen från dessa hemsidor är nedplockad. Så det finns nu igen lite mindre som populister kan använda som slagträ mot Åland. Det är ändå sorgligt att man väljer att göra politik på myter.

 

Det finns ett gammalt ordspråk, som man ropar i skogen får man svar. Det kunde gott uppdateras till att, som man googlar får man svar. För det finns alltid någon sida, inofficiell eller föråldrad, ute på nätet som kan ge stöd åt ens myter och konspirationsidéer om både Åland och annat.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00