Som man googlar får man svar

01.12.2018 kl. 11:32
Sannfinländarna har lämnat in en lagmotion om att skära ner Ålands klumpsumma med 100 miljoner euro.

Förslaget strider mot både grundlagen och självstyrelselagen, men det hindrar så klart inte möjligheten att ändå föreslå det.

 

Ålänningar betalar skatt precis som alla andra finländare. Eftersom en stor del av den offentliga servicen på Åland sköts och finansieras av självstyrelsen, och inte av staten, får Åland tillbaka en bestämd del av de skatter man betalat. Denna summa, klumpsumman, är enligt självstyrelselagen 0,45 %. Därför beräknas Åland få tillbaka 242 miljoner euro i klumpsumma nästa år. Den här summan vill sannfinländarna nu skära ner med 40 %.

 

Partiet som i budgetdebatten i riksdagen brukar lova nästan allt åt alla tycker alltså att Åland ska finansiera partiets satsningar och betala för kalaset. Hur Åland ska kunna upprätthålla offentlig service då tar man inte ställning till.

 

Sannfinländarnas lagmotion är ett hopkok av Ålandsmyter. Man hävdar bland annat att Åland har gratis kollektivtrafik, är skuldfritt, inte betalar något för public service och inte betalar någon moms.

 

Eftersom jag vet att det också i sannfinländarnas riksdagsgrupp finns olika åsikter i många frågor och att alla ledamöter inte tänker på det här sättet om Åland satt jag ett e-post till de sannfinländska riksdagsledamöterna och förklarade alla myter i lagmotionen.

 

En av ledamöterna gick då, helt väntat, till motangrepp. Hon konstaterade att Åland visst är skuldfritt, och jämförde med hennes hemkommun. Men varför jämföra Åland med en kommun, frågade jag. Åland har ju också kommuner, som är skuldsatta, även om inte i lika hög grad då Åland har en högre sysselsättning.

 

Med samma logik borde ju sannfinländarna då också tycka att Finland borde betala mer pengar till Grekland, eftersom de är mer skuldsatta än Finland.

 

Det andra mothugget handlade om att kollektivtrafiken på Åland visst är gratis. Per e-post skickade man mig bilder från nätet som ”bevismaterial”. I bilderna fanns en föråldrad finskspråkig wikipedia-sida där det nämndes att kollektivtrafiken i Mariehamn är avgiftsfri. En annan bild var från en föråldrad turistsida om Åland. Ingen officiell Ålandssida alltså.

 

Bilderna visade att man ansträngt sig rätt mycket för att hitta belägg för ens myter. Att faktum är att det redan är många år sedan Mariehamns (inte Ålands) två busslinjer var avgiftsfria skulle inte få förstöra den myt man nu ville göra politik på och hade lyckats hitta bevis för på nätet.

 

Nu har jag sett till att den föråldrade informationen från dessa hemsidor är nedplockad. Så det finns nu igen lite mindre som populister kan använda som slagträ mot Åland. Det är ändå sorgligt att man väljer att göra politik på myter.

 

Det finns ett gammalt ordspråk, som man ropar i skogen får man svar. Det kunde gott uppdateras till att, som man googlar får man svar. För det finns alltid någon sida, inofficiell eller föråldrad, ute på nätet som kan ge stöd åt ens myter och konspirationsidéer om både Åland och annat.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00