En fungerande arbetsmarknad kräver flexibla utbildningsmöjligheter

20.11.2018 kl. 11:43
Arbetsmarknaden har debatterats flitigt de senaste veckorna. Som alltid då det uppstår en kraftigt polariserad debatt hamnar de verkligt stora frågorna i skymundan.

En av de frågor som kräver snabba lösningar är frågan om tillgången till utbildad arbetskraft. Kunskap föråldras i aldrig förr skådad takt och behovet av flexibel vidareutbildning är uppenbart. Yrken försvinner, nya uppstår och arbetsuppgifternas innehåll förändras hela tiden.

Det livslånga lärandet är verklighet och de beslut som fattas angående arbetsmarknaden och utbildningen måste stöda och uppmuntra till livslångt lärande. Senaste årens fokus på en småbarnspedagogik av hög kvalitet möjliggör också att vi i ett tidigare skede kan upptäcka och åtgärda problem hos barn.

Förhållandet mellan yrkesskolor, högskolor och studeranden förvandlas i framtiden till ett livslångt förhållande. Efter avlagd examen måste man flexibelt kunna återkomma för att skaffa sig den kunskap man behöver. Eftersom det handlar om vuxna människor som är i arbetslivet ska studierna utformas på ett smidigt sätt som samtidigt möjliggör arbete eller företagande.

Den yrkesskolreform som nu förverkligas i våra yrkesskolor utgår från att det ska vara möjligt att i framtiden flexibelt inhämta ny kunskap man behöver i arbetslivet. För vuxna i arbetslivet kan ny behövlig kunskap eller kompetens vara viktigare än en hel examen.

Samma strävan återkommer inom högskolesektorns reformer som nu är aktuella. Vilka parter som deltar i finansieringen av yrkesskolor och högskolesektorn kommer att vara nästa periods stora fråga.

En ambitiös familjeledighetsreform skulle stöda jämställdheten på arbetsmarknaden och höja sysselsättningsgraden. Reformen av socialskyddet måste kunna trygga att det i alla situationer lönar sig att arbeta eller vara företagare. Idag förekommer situationer där du inte kan ta emot kortare jobb eftersom du förlorar för mycket av sociala förmåner.

Den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen borde också mera än fallet är idag sporra till att skaffa sig kunskap och kompetens för att kunna byta bransch ifall det behövs. Det ska vara möjligt att studera med bibehållen förmån.

Det behövs även mångsidiga åtgärder för att stärka välmående i arbetslivet. De årliga kostnaderna för illamåendet och sjukfrånvaron är alltför höga.

Mycket återstår alltså att göra för att höja sysselsättningsgraden till samma nivå som övriga nordiska länder.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30