Insändare

En fungerande arbetsmarknad kräver flexibla utbildningsmöjligheter

20.11.2018 kl. 11:43

Arbetsmarknaden har debatterats flitigt de senaste veckorna. Som alltid då det uppstår en kraftigt polariserad debatt hamnar de verkligt stora frågorna i skymundan.

En av de frågor som kräver snabba lösningar är frågan om tillgången till utbildad arbetskraft. Kunskap föråldras i aldrig förr skådad takt och behovet av flexibel vidareutbildning är uppenbart. Yrken försvinner, nya uppstår och arbetsuppgifternas innehåll förändras hela tiden.

Det livslånga lärandet är verklighet och de beslut som fattas angående arbetsmarknaden och utbildningen måste stöda och uppmuntra till livslångt lärande. Senaste årens fokus på en småbarnspedagogik av hög kvalitet möjliggör också att vi i ett tidigare skede kan upptäcka och åtgärda problem hos barn.

Förhållandet mellan yrkesskolor, högskolor och studeranden förvandlas i framtiden till ett livslångt förhållande. Efter avlagd examen måste man flexibelt kunna återkomma för att skaffa sig den kunskap man behöver. Eftersom det handlar om vuxna människor som är i arbetslivet ska studierna utformas på ett smidigt sätt som samtidigt möjliggör arbete eller företagande.

Den yrkesskolreform som nu förverkligas i våra yrkesskolor utgår från att det ska vara möjligt att i framtiden flexibelt inhämta ny kunskap man behöver i arbetslivet. För vuxna i arbetslivet kan ny behövlig kunskap eller kompetens vara viktigare än en hel examen.

Samma strävan återkommer inom högskolesektorns reformer som nu är aktuella. Vilka parter som deltar i finansieringen av yrkesskolor och högskolesektorn kommer att vara nästa periods stora fråga.

En ambitiös familjeledighetsreform skulle stöda jämställdheten på arbetsmarknaden och höja sysselsättningsgraden. Reformen av socialskyddet måste kunna trygga att det i alla situationer lönar sig att arbeta eller vara företagare. Idag förekommer situationer där du inte kan ta emot kortare jobb eftersom du förlorar för mycket av sociala förmåner.

Den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen borde också mera än fallet är idag sporra till att skaffa sig kunskap och kompetens för att kunna byta bransch ifall det behövs. Det ska vara möjligt att studera med bibehållen förmån.

Det behövs även mångsidiga åtgärder för att stärka välmående i arbetslivet. De årliga kostnaderna för illamåendet och sjukfrånvaron är alltför höga.

Mycket återstår alltså att göra för att höja sysselsättningsgraden till samma nivå som övriga nordiska länder.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15