Regeringens lagändring sätter käppar i hjulet för asylsökande som vill studera

09.11.2018 kl. 13:46
Riksdagsledamöterna och medlemmarna i riksdagens förvaltningsutskott Matti Semi (V), Olli-Poika Parviainen (Gröna) och Anders Adlercreutz (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål till inrikesminister Kai Mykkänen om en förändring i beviljandet av uppehållstillstånd för studier

Efter en lagändring som trädde i kraft i september har Migrationsverket tolkat lagen så, att en asylsökande under en pågående asylprocess inte längre kan ansöka om uppehållstillstånd för studier även om hen fått studieplats.


Med den nya lagen verkställdes EU:s direktiv om inresa och vistelse för forskare, studerande, volontärarbetare och au pair-arbetstagare. Lagen berör inte asylsökande och lagens eventuella effekter på asylsökande uppmärksammades inte i regeringens proposition. Inte heller under behandlingen i riksdagen eller i utskottet uppdagades vilka effekter den har på asylsökandes ställning. Lagens konsekvenser kom som en överraskning till och med till riksdagsledamöterna som behandlade lagen i utskottet.
 

– Det kan inte vara så, att man i Migrationsverkets praxis smyger in förändringar som påverkar asylsökandes ställning utan att det framgår tydligt i lagen. Nu kom förändringen som i praktiken i hög grad påverkar asylsökande som en överraskning både för personerna i fråga och för de experter som assisterar dem, säger Olli-Poika Parviainen.
 

Anders Adlercreutz betonar att många asylsökande som kommit till Finland har integrerats under den långa processen och börjat studera. Hittills har en pågående asylprocess inte varit ett hinder för att ansöka om uppehållstillstånd på andra grunder, även om processerna är separata.
 

– Åtskilliga asylsökande som kommit till Finland under de senaste åren har väntat många år på att deras asylansökan ska behandlas. Asylsökande har en möjlighet att studera redan under asylprocessen, och många har under processens gång fått studieplats, bekantat sig med finländare och på så sätt blivit en del av samhället, säger Adlercreutz.
 

Matti Semi anser att förändringen är negativ både för individen och samhället:
 

– Både ur individens och ur samhällets synvinkel är det förnuftigt att sporra dem som kommer hit till studier och via det vidare till arbetsmarknaden. Alla vinner på att vi främjar möjligheterna till att studera. Det är huvudlöst att lägga käppar i hjulen för studier genom att komplicera situationen och skapa ytterligare osäkerhet, säger Semi.
 

Inrikesministeriet har svarat på kritiken som uppstått genom att hänvisa till direktivets krav och till det att en asylsökande kan studera fritt, men att man redan nu behandlar ansökningar för uppehållstillstånd på andra grunder först efter att asylprocessen avslutats. Enligt flera som arbetar med asylsökande har

ändringen emellertid lett till att asylsökande har hamnat i en ojämlik ställning och till att risken för problematiska avvisningar har ökat. I värsta fall kan det att asylsökande inte kan ansöka om uppehållstillstånd för studier under asylprocessen enligt riksdagsledamöterna leda till att en person trots

studier hinner avlägsnas ur landet efter ett negativt asylbeslut.
 

Oppositionsledamöterna kräver att få en redogörelse för om regeringen var medveten om lagens faktiska effekter på asylsökandes ställning, vilket inte tangeras i lagpropositionen. De efterlyser även information om anvisningarna som getts till Migrationsverket. Semi, Parviainen och Adlercreutz kräver att asylsökande ska ha en möjlighet att fortsätta redan påbörjade studier och ansöka om uppehållstillstånd på basen av dem, samt att personer som har en grund för uppehållstillstånd inte ska avlägsnas ur landet.

 

Regeringen måste svara på riksdagsledamöters skriftliga spörsmål inom tre veckor.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35