Taxi måste finnas tillgängligt när man behöver den

09.11.2018 kl. 13:06
Efter den nya taxilagens ikraftträdande har det på många håll rapporterats om sämre tillgång till taxibilar och långa väntetider

Syftet med den nya taxilagen var att öka konkurrensen och på det sättet förbättra tillgängligheten och få ned priset. På många håll i landet verkar effekterna av den nya lagen ha blivit de rakt motsatta, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist som vill att regeringen nu analyserar och korrigerar bristerna i lagen.

- Många har problem med beställningen av taxiresor som ersätts av FPA. Kunderna måste kunna lita på att det finns taxin tillgängliga då när man behöver det, men så är det inte nu. Det är inte acceptabelt och de här problemen måste nu åtgärdas, säger Thomas Blomqvist.  

- Problem med tillgången till taxi framför allt på glesbygden och under obekväma tider är också tecken på brister i den nya taxilagen. Den ökade mängden körtillstånd för taxi verkar inte ha ökat tillgången på tillgängliga taxibilar.

I den nya lagen finns ingen jourskyldighet inskriven. Det har bidragit till att det under vissa tider av dygnet kan vara omöjligt att få tag på en taxi. Det är ironiskt eftersom den nya lagens syfte uttryckligen var att förbättra tillgängligheten, säger Blomqvist.

- Kommunikationsministeriet bör nu utvärdera bristerna i den nya taxilagen och hur tillgången till taxibilar kan tryggas också på glesbygden och under obekväma tider av dygnet, kräver Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00