Utredning kring tobaks- och nikotinpolitiken saknar konsekvensanalys

23.10.2018 kl. 17:14
Arbetsgruppsförslag i utredning beställd av social- och hälsovårdsministeriet kring tobaks- och nikotinpolitiken i Finland skulle ha enorma konsekvenser på Åland.

Social- och hälsovårdsministeriet har gjort en utredning kring tobaks- och nikotinpolitikens utveckling i Finland (Utredning 21/2018) som nu varit på remiss. Utredningen är gjord av en arbetsgrupp tillsatt av ministeriet. Utredningen listar en mängd förslag för att få Finland rökfritt år 2030 och den är 57 sidor lång.

Ett av förslagen skulle dock specifikt påverka Åland och ha enorma konsekvenser på Åland och fartygstrafiken till och från Åland samt mellan Finland och Sverige.

Utredningen föreslår att man kraftigt skulle begränsa mängden tobaksprodukter som kan inhämtas skattefritt från utanför EU. För första gången någonsin inkluderar man nu ett förslag som också skulle inkludera försäljningen ombord på fartyg som trafikerar Åland, som får ha försäljning enligt Ålands skatteundantag.

 

- Förslaget är oerhört anmärkningsvärt eftersom det i praktiken till en betydande del drar undan mattan på Ålands skatteundantag. Det är ett helt oacceptabelt förslag. Arbetsgruppen verkar inte överhuvudtaget ha reflekterat över förslagets konsekvenser. Det skulle slå mycket hårt mot kommunikationerna mellan Åland och Finland, samt också öka kostnaderna för Finlands utrikeshandel, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Den skattefria försäljningen subventionerar idag i praktiken transportkostnaderna, så att de kan hållas så låga som möjligt mellan Åland, Finland och Sverige. Det här är av fundamental betydelse för Ålands kommunikationer, men också av stor betydelse för Finlands utrikeshandel.

 

- Att minska på rökningen i Finland är naturligtvis en viktig målsättning. Men det här specifika förslaget skulle bara öka på införseln från Baltikum och andra ställen i stället. Där kan Finland inte införa begränsningar då det är inom EU. Förslaget är därför helt ogenomtänkt, säger Löfström.

Förslaget kommer från en arbetsgrupp och är inte något regeringsförslag eller något lagförslag. Däremot kommer utredningen säkert leva och tas fram inför nästa regeringsförhandlingar.

 

- Även om det inte är ett regeringsförslag och jag inte ser någon som skulle driva förslaget politiskt är det viktigt att ta det på stort allvar. Förslaget skulle vara förödande för Åland och sjöfarten mellan Finland och Sverige samt skulle dra undan mattan på Ålands skatteundantag. Därför är jag överraskad över att förslaget överhuvudtaget finns med i en utredning, säger Löfström.

Löfström har informerat omsorgsminister Annika Saarikko och Ålandsminister Anne Berner om utredningen och varskot dem om det specifika förslagets konsekvenser för Åland. Löfström har också varit i kontakt med social- och hälsovårdsministeriet.

 

-Det är viktigt att ministrarna genast får informationen så att det specifika förslaget som berör Åland kan förbli en skrivbordsprodukt från en arbetsgruppsutredning. Det är uppenbart att utredningen inte sett på detta ur ett bredare perspektiv och sett vilka andra konsekvenser förslaget skulle föra med sig. Jag ser ingen risk att något skulle hända med förslaget under nuvarande riksdagsperiod, men det är viktigt att vara medveten om förslaget och att vi har beredskap att skjuta ner förslaget om någon skulle föreslå det exempelvis i samband med nästa regeringsförhandlingar, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00