Utredning kring tobaks- och nikotinpolitiken saknar konsekvensanalys

23.10.2018 kl. 17:14
Arbetsgruppsförslag i utredning beställd av social- och hälsovårdsministeriet kring tobaks- och nikotinpolitiken i Finland skulle ha enorma konsekvenser på Åland.

Social- och hälsovårdsministeriet har gjort en utredning kring tobaks- och nikotinpolitikens utveckling i Finland (Utredning 21/2018) som nu varit på remiss. Utredningen är gjord av en arbetsgrupp tillsatt av ministeriet. Utredningen listar en mängd förslag för att få Finland rökfritt år 2030 och den är 57 sidor lång.

Ett av förslagen skulle dock specifikt påverka Åland och ha enorma konsekvenser på Åland och fartygstrafiken till och från Åland samt mellan Finland och Sverige.

Utredningen föreslår att man kraftigt skulle begränsa mängden tobaksprodukter som kan inhämtas skattefritt från utanför EU. För första gången någonsin inkluderar man nu ett förslag som också skulle inkludera försäljningen ombord på fartyg som trafikerar Åland, som får ha försäljning enligt Ålands skatteundantag.

 

- Förslaget är oerhört anmärkningsvärt eftersom det i praktiken till en betydande del drar undan mattan på Ålands skatteundantag. Det är ett helt oacceptabelt förslag. Arbetsgruppen verkar inte överhuvudtaget ha reflekterat över förslagets konsekvenser. Det skulle slå mycket hårt mot kommunikationerna mellan Åland och Finland, samt också öka kostnaderna för Finlands utrikeshandel, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Den skattefria försäljningen subventionerar idag i praktiken transportkostnaderna, så att de kan hållas så låga som möjligt mellan Åland, Finland och Sverige. Det här är av fundamental betydelse för Ålands kommunikationer, men också av stor betydelse för Finlands utrikeshandel.

 

- Att minska på rökningen i Finland är naturligtvis en viktig målsättning. Men det här specifika förslaget skulle bara öka på införseln från Baltikum och andra ställen i stället. Där kan Finland inte införa begränsningar då det är inom EU. Förslaget är därför helt ogenomtänkt, säger Löfström.

Förslaget kommer från en arbetsgrupp och är inte något regeringsförslag eller något lagförslag. Däremot kommer utredningen säkert leva och tas fram inför nästa regeringsförhandlingar.

 

- Även om det inte är ett regeringsförslag och jag inte ser någon som skulle driva förslaget politiskt är det viktigt att ta det på stort allvar. Förslaget skulle vara förödande för Åland och sjöfarten mellan Finland och Sverige samt skulle dra undan mattan på Ålands skatteundantag. Därför är jag överraskad över att förslaget överhuvudtaget finns med i en utredning, säger Löfström.

Löfström har informerat omsorgsminister Annika Saarikko och Ålandsminister Anne Berner om utredningen och varskot dem om det specifika förslagets konsekvenser för Åland. Löfström har också varit i kontakt med social- och hälsovårdsministeriet.

 

-Det är viktigt att ministrarna genast får informationen så att det specifika förslaget som berör Åland kan förbli en skrivbordsprodukt från en arbetsgruppsutredning. Det är uppenbart att utredningen inte sett på detta ur ett bredare perspektiv och sett vilka andra konsekvenser förslaget skulle föra med sig. Jag ser ingen risk att något skulle hända med förslaget under nuvarande riksdagsperiod, men det är viktigt att vara medveten om förslaget och att vi har beredskap att skjuta ner förslaget om någon skulle föreslå det exempelvis i samband med nästa regeringsförhandlingar, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00