Utredning kring tobaks- och nikotinpolitiken saknar konsekvensanalys

23.10.2018 kl. 17:14
Arbetsgruppsförslag i utredning beställd av social- och hälsovårdsministeriet kring tobaks- och nikotinpolitiken i Finland skulle ha enorma konsekvenser på Åland.

Social- och hälsovårdsministeriet har gjort en utredning kring tobaks- och nikotinpolitikens utveckling i Finland (Utredning 21/2018) som nu varit på remiss. Utredningen är gjord av en arbetsgrupp tillsatt av ministeriet. Utredningen listar en mängd förslag för att få Finland rökfritt år 2030 och den är 57 sidor lång.

Ett av förslagen skulle dock specifikt påverka Åland och ha enorma konsekvenser på Åland och fartygstrafiken till och från Åland samt mellan Finland och Sverige.

Utredningen föreslår att man kraftigt skulle begränsa mängden tobaksprodukter som kan inhämtas skattefritt från utanför EU. För första gången någonsin inkluderar man nu ett förslag som också skulle inkludera försäljningen ombord på fartyg som trafikerar Åland, som får ha försäljning enligt Ålands skatteundantag.

 

- Förslaget är oerhört anmärkningsvärt eftersom det i praktiken till en betydande del drar undan mattan på Ålands skatteundantag. Det är ett helt oacceptabelt förslag. Arbetsgruppen verkar inte överhuvudtaget ha reflekterat över förslagets konsekvenser. Det skulle slå mycket hårt mot kommunikationerna mellan Åland och Finland, samt också öka kostnaderna för Finlands utrikeshandel, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

Den skattefria försäljningen subventionerar idag i praktiken transportkostnaderna, så att de kan hållas så låga som möjligt mellan Åland, Finland och Sverige. Det här är av fundamental betydelse för Ålands kommunikationer, men också av stor betydelse för Finlands utrikeshandel.

 

- Att minska på rökningen i Finland är naturligtvis en viktig målsättning. Men det här specifika förslaget skulle bara öka på införseln från Baltikum och andra ställen i stället. Där kan Finland inte införa begränsningar då det är inom EU. Förslaget är därför helt ogenomtänkt, säger Löfström.

Förslaget kommer från en arbetsgrupp och är inte något regeringsförslag eller något lagförslag. Däremot kommer utredningen säkert leva och tas fram inför nästa regeringsförhandlingar.

 

- Även om det inte är ett regeringsförslag och jag inte ser någon som skulle driva förslaget politiskt är det viktigt att ta det på stort allvar. Förslaget skulle vara förödande för Åland och sjöfarten mellan Finland och Sverige samt skulle dra undan mattan på Ålands skatteundantag. Därför är jag överraskad över att förslaget överhuvudtaget finns med i en utredning, säger Löfström.

Löfström har informerat omsorgsminister Annika Saarikko och Ålandsminister Anne Berner om utredningen och varskot dem om det specifika förslagets konsekvenser för Åland. Löfström har också varit i kontakt med social- och hälsovårdsministeriet.

 

-Det är viktigt att ministrarna genast får informationen så att det specifika förslaget som berör Åland kan förbli en skrivbordsprodukt från en arbetsgruppsutredning. Det är uppenbart att utredningen inte sett på detta ur ett bredare perspektiv och sett vilka andra konsekvenser förslaget skulle föra med sig. Jag ser ingen risk att något skulle hända med förslaget under nuvarande riksdagsperiod, men det är viktigt att vara medveten om förslaget och att vi har beredskap att skjuta ner förslaget om någon skulle föreslå det exempelvis i samband med nästa regeringsförhandlingar, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35