En åländsk europaparlamentsplats är konstitutionellt motiverad

19.10.2018 kl. 11:09

– Mycket tråkigt att regeringspartierna sätter tummen ner.

Det är en stor besvikelse då vi nu står inför fullbordat faktum och det inte blir någon egen åländsk europaparlamentsplats den här gången heller, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

En åländsk plats i Europaparlamentet är konstitutionellt motiverad eftersom Ålands lagting gett ifrån sig suverän lagstiftningsbehörighet utan att man har fått kompensation på samma sätt som riksdagen.

De konstitutionella skälen omnämns i regeringspropositionen från år 1994 om Finlands EU-anslutning och det finns ett principbeslut från Matti Vanhanens regering år 2009 om att regeringen ska arbeta för att stärka Ålands inflytande i Europaparlamentet.

- Det skulle ha funnits en unik möjlighet att nu öronmärka en europaparlamentsplats till Åland. Då Finland får en extra plats i Europaparlamentet genom Brexit kunde Åland kompenseras för den lagstiftningsbehörighet man gett ifrån sig utan att de platser som rikspartierna tävlar om skulle minska, säger Löfström.

Landskapet Ålands särställning grundar sig på internationell rätt och är helt unik i Europa. Det finns också jämförbara exempel på andra autonoma regioner i Europa som har eller har haft egen plats i Europaparlamentet.

- Frågan har alltid stupat på att den politiska viljan inte varit tillräcklig, så också denna gång. Det är oerhört tråkigt att man sätter krass realpolitik och maktpolitik framför grundläggande rättigheter om representation som hade stärkt legitimiteten genom att självstyrda Åland skulle få direkt representation i EU, säger Löfström.

 

- Jag vill tacka alla de som aktivt stött Ålands strävanden i den här frågan, vilket visat att ett starkt stöd för frågan också funnits utanför Åland. Arbetet i frågan tar inte slut. Det handlar om grundläggande principer om representation och det arbetet fortsätter, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00