Mikaela Nylander: Satsa på bättre ljudmiljöer

01.10.2018 kl. 13:07
Ljudmiljöerna påverkar mycket. Det är inte enbart personer med hörselskada eller – nedsättning som påverkas negativt av dåliga ljudmiljöer, framhåller Svenska hörselförbundets ordförande, riksdagsledamot Mikaela Nylander.

– Bättre ljudmiljöer gagnar alla, eftersom dåliga ljudmiljöer påverkar inlärning, minnet och utsöndringen av stresshormoner, sade hon då hon öppnade ett seminarium om ljudmiljöer på måndagen i Helsingfors.

– I den samhälleliga diskussionen och i beslutsfattandet har vi långt fokuserat på att reducera buller förorsakat av trafik, byggnadsarbeten och andra bullerkällor. Till exempel bostäder har vi velat freda från buller, vilket är bra, men nu måste fokus flyttas till att omfatta också daghem, skolor, arbetsplatser, affärer och offentliga byggnader i allt högre grad, säger Nylander.

Den nationella tillgänglighetsförordningen trädde i kraft i början av året och den innebär att vi måste bli bättre på att också erbjuda goda ljudmiljöer för att trygga tillgängligheten för alla.

– Syftet med förordningen är att främja jämlikhet mellan människor så att alla har en likvärdig möjlighet att delta i samhället, utnyttja tjänster, arbeta och att välja var man bor. Mycket arbete återstår för att vi ska kunna trygga tillgänglighet också ur ljudmiljösynvinkel, säger Nylander.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00