Åland måste få mer pengar tillbaka

22.09.2018 kl. 07:06
Den här veckan har nästa års budgetförslag diskuterats i riksdagen. I budgetförslaget finns också klumpsumman till Åland med. Nästa år budgeteras 242,6 miljoner euro i klumpsumma.

I populistiska debatter brukar denna klumpsumma framställas som ett ekonomiskt bidrag till Åland. På vissa debattforum på nätet eggar skribenterna upp varandra så mycket att de nästan framför sig kan se de fullastade pråmarna med pengasäckar som forslas till Åland. Det är bullshit och falskt.

 

Jag har länge efterlyst en tydligare förklaring i statsbudgeten vad klumpsumman faktiskt är, så att missuppfattningar åtminstone i teorin kunde undvikas om viljan finns.

 

Därför var det glädjande att se att finansministeriet i år ändrat förklaringen i budgetmomentet. För första gången skriver man nu klart och tydligt ut i budgeten att: ”De skattskyldiga på Åland betalar skatt till staten på samma grunder som skattskyldiga i övriga delar av landet”. Låter som en självklarhet, men det har inte varit klart för alla.

 

Åland får varje år tillbaka 0,45 % av statens intäkter i en klumpsumma för att finansiera de uppgifter självstyrelsen på Åland sköter i stället för staten. Problemet är att klumpsummans nivå inte beaktar Ålands befolkningsökning eller hur mycket skatt Åland betalar till statskassan, förutom vissa direkta skatter. För med en sysselsättningsgrad på över 80 % (72 % i landet som helhet) och arbetslöshet på 3,3 % är Åland goda skattebetalare.

 

Dagens klumpsumma gör att det offentliga Åland blir ekonomiskt fattigare när Ålands befolkning växer snabbare, per capita, än landet som helhet. Med dagens ekonomiska system får Åland automatiskt samma klumpsumma oavsett om man är 100 eller 100 000 invånare.

 

Åland har haft en snabb befolkningstillväxt och har i procent växt dubbelt så fort som landet i helhet. Ifjol var det bara Nyland, med huvudstadsregionen, som i hela landet växte snabbare än Åland. Det gör att Åland, sakta men säkert, blir en större procentuell andel av landets befolkning.

 

Ålands befolkning är idag 0,53 % av landets befolkning. Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var den 0,49 %. En 0,04 procentenhetsförändring låter futtigt, men om hela den befolkningsökningen skulle beaktas i klumpsumman skulle det handla om mer än 20 miljoner euro per år. Det är inte futtigt.

 

Från åländsk sida har man aldrig begärt att hela befolkningsökningen ska beaktas i klumpsummans nivå, eftersom staten sköter vissa uppgifter också på och för Åland. Men, en rimlig nivåhöjning behövs för att täcka självstyrelsens offentliga servicebehov.

 

Det handlar inte om att Åland skulle få mer pengar än någon annan, utan att Åland ska få tillbaka en tillräcklig andel av de skatter man betalat för att kunna ha samma möjligheter att utvecklas som alla andra.

 

Om inte Åland skulle haft en så låg arbetslöshet som man har idag, 3,3 %, skulle Ålands offentliga ekonomi vara i stor kris. Det är helt absurt och illustrerar varför en förändring i systemet behövs.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30