Finland i världspolitikens blickfång

22.09.2018 kl. 07:05
För några dagar sedan avslutade den tyska förbundspresidenten Frank-Walter Steinmeier ett tre dagars statsbesök i Finland.

Den tyska förbundspresidenten har enligt den tyska grundlagen inte så mycket formell makt, men är statschef och är en mycket viktig informell politisk kraft i landet. Den tidigare socialdemokratiska utrikesministern i förbundskansler Angela Merkels regering lär ha varit en av krafterna som såg till att Socialdemokraterna på nytt gick in i en regering med Merkel och förra året räddade landet från en ännu längre oklar regeringsbildning.

 

Veckan innan var kronprinsessan Mary från Danmark på ett två dagars statsbesök i Helsingfors och Åbo. En månad tidigare besökte Frankrikes president Emmanuel Macron Finland för ett snabbt statsbesök. I somras besökte, som hela världen vet, både USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin Finland. Listan slutar inte där. Vladimir Putin besökte Finland också ifjol. Det gjorde också Kinas president Xi Jingping, som under sin flygresa till Florida för att träffa Trump gjorde ett mellanstopp i Europa, i Finland ett statsbesök. Japans statsminister Shinzo Abe kom också via Helsingfors på sommaren på väg hem från G20-mötet i Hamburg.

 

Jag kan inte minnas att Finland skulle haft så här mycket stora statsbesök på så kort tid tidigare. Nästan varje vecka kopplas trafikljusen bort på Mannerheimvägen utanför riksdagen då de poliseskorterade bilkortegerna drar förbi. Som tur är behöver alla besök inte lika mycket förberedelser som då Trump kom. Då svetsades alla gatubrunnar fast i vägen längs rutten där hans kortege skulle köra fram några dagar senare.

 

Vad beror det på att statsbesöken blivit större och flera. En anledning är att Finland ifjol fyllde 100 år. Det betydde bland annat att samtliga nordiska kungafamiljer och Islands president besökte Helsingfors. I år fortsätter firandet genom att många länder firar 100 år av diplomatiska förbindelser med Finland. Men det här förklarar ändå inte alla besök.

 

Finland har helt enkelt blivit mer intressant i världspolitiken. Den största anledningen till det, tror jag, är president Sauli Niinistö som byggt upp ett så starkt kontaktnät. Kontakter ger information och information ger inflytande. Det föder ännu mer kontakter. Att Putin och Trump möttes i Helsingfors gör att många vill komma och träffa president Niinistö för att höra hans intryck. Det här märks också i alla de ministerbesök, parlamentariska delegationer och utrikespolitiska experter och journalister som kommit till Finland och besöker utrikesministeriet och riksdagen.

 

Kontakter är viktiga. Genom att man också håller sig relevant gör det att ett litet land som Finland kan bli större än sin befolkningsstorlek på den internationella scenen.

 

Det är till hela Finlands fördel att landet hålls relevant och intressant i den internationella diplomatin och de globala kontakterna. Det har indirekt också en positiv effekt på internationell handel och Finlands ekonomi. För uppsvinget Finland har på den internationella scenen förtjänar landets utrikesförvaltning beröm, men också i synnerhet president Sauli Niinistö, som enligt mig, gjort att Finland fått ökad vikt på den globala scenen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35