Ålands befolkningsökning måste beaktas i Ålands klumpsumma

19.09.2018 kl. 12:00
Ålänningar är skatteskyldiga till staten precis på samma grunder som övriga finländare. Med en sysselsättningsgrad på nästan 82 % (i jämförelse med 72 % i landet som helhet) och arbetslöshet på 3,3 % är Åland mycket goda skattebetalare.

Åland får tillbaka 0,45 % av statens samlade intäkter i en klumpsumma för att finansiera de uppgifter självstyrda Åland sköter i stället för staten. Problemet är att klumpsummans nivå inte beaktar Ålands befolkningsökning eller hur mycket skatt Åland betalar till statskassan, förutom vissa direkta skatter.

 

Åland har snabb befolkningstillväxt och ifjol var befolkningstillväxten bara snabbare i Nyland. Det gör att Åland utgör en större procentuell andel av landets befolkning.

 

- Dagens klumpsummesystem gör att det offentliga Åland blir ekonomiskt fattigare när Ålands befolkning växer snabbare, per capita, än landet som helhet. Åland får i dagens ekonomiska system automatiskt samma klumpsumma oavsett om man är 100 personer eller 100 000 personer, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

- Åland vill fortsätta växa och då behöver Åland få tillbaka en rättvis del av de statsskatter man betalar, varken mer eller mindre, säger Löfström.

Ålands befolkning är idag 0,53 % av landets samlade befolkning. Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var Ålands befolkning 0,49 %.

 

- 0,04 % förändring låter inte mycket, men om hela den befolkningsökningen skulle beaktas i klumpsumman skulle det handla om mer än 20 miljoner euro per år. Det är oerhört mycket pengar för Åland, säger Löfström.

 

Från åländsk sida har man aldrig begärt att hela befolkningsökningen ska beaktas i klumpsummans nivå, eftersom staten sköter uppgifter också på och för Åland. Men, en rimlig nivåhöjning, på cirka 15 miljoner euro per år, behövs för att täcka självstyrelsens offentliga servicebehov.

 

- Om inte Åland skulle haft en så låg arbetslöshet som man har idag, 3,3 %, skulle Ålands offentliga ekonomi vara i stor kris. Det är absurt och bevisar med all önskad tydlighet varför en förändring behövs i systemet, säger Löfström.

 

Regeringen behöver därför berätta hur man tänkt arbeta för att göra den översyn av avräkningsgrunden som Ålandsdelegationen år 2015 konstaterade att är befogad.

 

- Det handlar inte om att Åland skulle få mer pengar än någon annan, utan att Åland ska kunna ha samma möjligheter att utvecklas som alla andra, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00