Remissdebatt om budgetpropositionen för 2019

18.09.2018 kl. 13:00
Gruppanförande 18.9.2018

Ärade talman,

 

Vi behöver ett samhälle där ingen blir utanför. SFP vill bygga ett framgångsrikt Finland. Skolan och utbildningen är den bästa garanten för detta. Riksdagsvalet i april blir ett utbildningsval.

Vi kräver en mer barnvänlig politik och det betyder att vi politiker måste våga lyfta fram frågor som ojämlikhet och familjers välmående. Skolan ska trygga jämlika förutsättningar för alla barn.

Gör vår skola det? Gör den det också efter regeringens krassa nedskärningspolitik i början av valperioden? Sanningen är den att det finns mycket som behöver repareras. Därför har SFP på sitt sommarmöte för tre veckor sedan godkänt tio teser om utbildningen. Vi behöver åtgärder som sträcker sig från småbarnspedagogiken till livslångt lärande.

Regeringen har reserverat 112 miljoner euro för forskning och innovationer, med målet att 4 procent av Finlands BNP ska användas till forskning, utveckling och innovationer år 2030. SFP vill mer än så. Vi anser fyra procent nivån ska nås redan år 2025. Det här är en viktig vändpunkt eftersom satsningarna på ny teknologi har gått brant nedåt de allra senaste åren.

Vilken är vår vision om hur Finland ska utvecklas? En reform av familjeledigheterna måste vara en topprioritering för nästa regering. Svenska folkpartiet har redan för flera år sedan föreslagit en modell där föräldraledigheterna ska förnyas enligt 6+6+6 modellen.

Ett samhälle som jämställt och på ett äkta sätt delar på ansvaret inom familjen, är ett samhälle som andas optimism och framtidstro. Reformen behövs för barnens skull och för att öka flexibiliteten för familjerna.

Alla barn ska dessutom ha rätt till minst fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag redan från tre års ålder. Grunden för jämlikhet mellan barn läggs redan i dagis och förskola.

Med budgeten slår vi också fast skattepolitiken åtminstone på kort sikt. Det väsentliga är att det alltid ska löna sig att jobba. Vi måste få bort flitfällor som skapar trösklar för människor att ta emot arbete. SFP kräver också att behovsprövningen av utländsk arbetskraft slopas.

Inom många branscher finns det en stor efterfrågan på kunnig arbetskraft. Arbetsförmedlingen måste lära sig att matcha behoven och utbudet på arbetskraft bättre. Och vi behöver mer lokalt anpassade avtal och en ny samtalskultur på arbetsplatserna som gör att människor trivs bättre på sina jobb. Sysselsättningsgraden bör höjas till minst 75 procent, gärna 80.

Inom SFP har vi efterlyst en seriös samhällsdebatt om välmående i arbetslivet. Vi vet alla att vår ekonomi förlorar årligen miljardbelopp på grund av sjukpensioner och sjukfrånvaro. Här kan man med rätt riktade förebyggande åtgärder få till stånd ordentliga inbesparingar, samtidigt som individens livskvalitet och mentala välmående förbättras. Vi behöver en friskhetsreform!

I dagens ekonomiska läge, när tillväxten förväntas bli långsammare, har vi inte råd att göra reformer som försämrar servicen och dessutom gör servicen dyrare. Regeringens vårdreform riskerar att bli en sådan reform. Det är bara att läsa finansutskottets utlåtande så inser man att man inte kommer att lyckas stävja kostnaderna med 3 miljarder, tvärtom flera faktorer pekar på att kostnaderna ökar.

Redan nu har regeringen valt genom sin centraliseringsförordning att förbjuda enkla dagkirurgiska operationer på mindre sjukhus. Detta har enbart haft som konsekvens längre köer och försämrad patientsäkerhet – missnöjet med förordningen är stort både på de mindre kretssjukhusen och på de större centralsjukhusen.

Den krassa sanningen är den: om vi nu envist håller fast vid en tungrodd och byråkratiskt vårdreform riskerar vi att skapa nya underskott i statskassan.

 

Ärade talman,

 

En global ödesfråga är klimatuppvärmningen. Finland bör agera tydligt på de internationella arenorna – inte minst som EU-ordförandeland nästa år – och kräva att de klimatavtal som ingåtts också efterlevs. Finlands insats är speciellt viktig just nu när det finns starka krafter i världen som motarbetar internationellt samarbete.

Budgeten innehåller en 15 miljoners tilläggssatsning på Östersjön och vattenskyddet. Det är bra, men det behövs ännu starkare åtgärder på bred front. Inget parti kan ensamt lägga beslag på klimatpolitiken. Det handlar om vårt gemensamma uppdrag.

Vi är skyldiga de barn som föds nu en hållbar miljö när de blir vuxna.

Finland behöver en renare trafik genom flera el- och hybridbilar och vi behöver nya innovationer som stimulerar en övergång till cirkulärekonomi. Cirkulärekonomin har som mål att bryta överkonsumtionen av naturresurserna.

SFP ser med bekymmer på biståndsbudgeten. Särskilt medborgarorganisationerna med sina viktiga insatser som görs med ganska små medel, borde inte få sina budgetmedel strypta som vi har sett de senaste åren.

Regeringen har sagt att flyktingkvoten ska höjas. Varför har man inte fattat beslut om det i budgetförhandlingarna? Vad säger statsministern, finansministern och inrikesministern? Höj flyktingkvoten nu!

För SFP är det helt central att alla i samhället hänger med. Vi måste bygga ett mänskligt samhälle där ingen blir utanför. En tudelning har vi inte råd med. Det är tillsammans vi bygger välfärdssamhället.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00