Remissdebatt om budgetpropositionen för 2019

18.09.2018 kl. 13:00
Gruppanförande 18.9.2018

Ärade talman,

 

Vi behöver ett samhälle där ingen blir utanför. SFP vill bygga ett framgångsrikt Finland. Skolan och utbildningen är den bästa garanten för detta. Riksdagsvalet i april blir ett utbildningsval.

Vi kräver en mer barnvänlig politik och det betyder att vi politiker måste våga lyfta fram frågor som ojämlikhet och familjers välmående. Skolan ska trygga jämlika förutsättningar för alla barn.

Gör vår skola det? Gör den det också efter regeringens krassa nedskärningspolitik i början av valperioden? Sanningen är den att det finns mycket som behöver repareras. Därför har SFP på sitt sommarmöte för tre veckor sedan godkänt tio teser om utbildningen. Vi behöver åtgärder som sträcker sig från småbarnspedagogiken till livslångt lärande.

Regeringen har reserverat 112 miljoner euro för forskning och innovationer, med målet att 4 procent av Finlands BNP ska användas till forskning, utveckling och innovationer år 2030. SFP vill mer än så. Vi anser fyra procent nivån ska nås redan år 2025. Det här är en viktig vändpunkt eftersom satsningarna på ny teknologi har gått brant nedåt de allra senaste åren.

Vilken är vår vision om hur Finland ska utvecklas? En reform av familjeledigheterna måste vara en topprioritering för nästa regering. Svenska folkpartiet har redan för flera år sedan föreslagit en modell där föräldraledigheterna ska förnyas enligt 6+6+6 modellen.

Ett samhälle som jämställt och på ett äkta sätt delar på ansvaret inom familjen, är ett samhälle som andas optimism och framtidstro. Reformen behövs för barnens skull och för att öka flexibiliteten för familjerna.

Alla barn ska dessutom ha rätt till minst fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag redan från tre års ålder. Grunden för jämlikhet mellan barn läggs redan i dagis och förskola.

Med budgeten slår vi också fast skattepolitiken åtminstone på kort sikt. Det väsentliga är att det alltid ska löna sig att jobba. Vi måste få bort flitfällor som skapar trösklar för människor att ta emot arbete. SFP kräver också att behovsprövningen av utländsk arbetskraft slopas.

Inom många branscher finns det en stor efterfrågan på kunnig arbetskraft. Arbetsförmedlingen måste lära sig att matcha behoven och utbudet på arbetskraft bättre. Och vi behöver mer lokalt anpassade avtal och en ny samtalskultur på arbetsplatserna som gör att människor trivs bättre på sina jobb. Sysselsättningsgraden bör höjas till minst 75 procent, gärna 80.

Inom SFP har vi efterlyst en seriös samhällsdebatt om välmående i arbetslivet. Vi vet alla att vår ekonomi förlorar årligen miljardbelopp på grund av sjukpensioner och sjukfrånvaro. Här kan man med rätt riktade förebyggande åtgärder få till stånd ordentliga inbesparingar, samtidigt som individens livskvalitet och mentala välmående förbättras. Vi behöver en friskhetsreform!

I dagens ekonomiska läge, när tillväxten förväntas bli långsammare, har vi inte råd att göra reformer som försämrar servicen och dessutom gör servicen dyrare. Regeringens vårdreform riskerar att bli en sådan reform. Det är bara att läsa finansutskottets utlåtande så inser man att man inte kommer att lyckas stävja kostnaderna med 3 miljarder, tvärtom flera faktorer pekar på att kostnaderna ökar.

Redan nu har regeringen valt genom sin centraliseringsförordning att förbjuda enkla dagkirurgiska operationer på mindre sjukhus. Detta har enbart haft som konsekvens längre köer och försämrad patientsäkerhet – missnöjet med förordningen är stort både på de mindre kretssjukhusen och på de större centralsjukhusen.

Den krassa sanningen är den: om vi nu envist håller fast vid en tungrodd och byråkratiskt vårdreform riskerar vi att skapa nya underskott i statskassan.

 

Ärade talman,

 

En global ödesfråga är klimatuppvärmningen. Finland bör agera tydligt på de internationella arenorna – inte minst som EU-ordförandeland nästa år – och kräva att de klimatavtal som ingåtts också efterlevs. Finlands insats är speciellt viktig just nu när det finns starka krafter i världen som motarbetar internationellt samarbete.

Budgeten innehåller en 15 miljoners tilläggssatsning på Östersjön och vattenskyddet. Det är bra, men det behövs ännu starkare åtgärder på bred front. Inget parti kan ensamt lägga beslag på klimatpolitiken. Det handlar om vårt gemensamma uppdrag.

Vi är skyldiga de barn som föds nu en hållbar miljö när de blir vuxna.

Finland behöver en renare trafik genom flera el- och hybridbilar och vi behöver nya innovationer som stimulerar en övergång till cirkulärekonomi. Cirkulärekonomin har som mål att bryta överkonsumtionen av naturresurserna.

SFP ser med bekymmer på biståndsbudgeten. Särskilt medborgarorganisationerna med sina viktiga insatser som görs med ganska små medel, borde inte få sina budgetmedel strypta som vi har sett de senaste åren.

Regeringen har sagt att flyktingkvoten ska höjas. Varför har man inte fattat beslut om det i budgetförhandlingarna? Vad säger statsministern, finansministern och inrikesministern? Höj flyktingkvoten nu!

För SFP är det helt central att alla i samhället hänger med. Vi måste bygga ett mänskligt samhälle där ingen blir utanför. En tudelning har vi inte råd med. Det är tillsammans vi bygger välfärdssamhället.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15