Österbotten visar vägen

13.09.2018 kl. 15:04
Wärtsiläs meddelande om en 200 miljoners investering skapade omedelbart positiva vibbar även i huvudstaden.

Att den preliminära tidtabellen för färdigställandet av det nya teknologicentret sammanfaller med vår tidsplan för nya Kvarkenfärjans jungfrufärd gör inte saken sämre. Därmed var det extra trevligt att på hemmaplan diskutera nordisk samverkan och vara värd för gallupledaren och statsministerkandidaten Antti Rinne samt övriga i SDP:s riksdagsgrupp då de besökte Vasa dagen efter Wärtsiläs pangnyhet. Även en pilotanläggning för tillverkning av avancerade batterier kommer att förläggas till Vasa. Entreprenören har deltagit i Vasaregionens acceleratorprogram Energyspin. Jag har själv träffat många innovatörer från årets upplaga av Energyspin och är övertygad om att många av dem kommer att generera nya arbetsplatser i Österbotten.

 

En annan positiv sak som noterats nationellt är den nya digitaliseringsakademi som sparkar igång med Devatus, Merinova, regionens högskolor och energiteknologibolagen i spetsen. Att vi i Österbotten har en mångsidig och dynamisk näringsstruktur råder det ingen tvekan om. Besökte själv senaste vecka bland annat de utmärkta bolagen LKI Käldman, Sundström och Herrmans i Pedersöre. Det gick inte att ta miste på den mycket positiva och företagarvänliga atmosfär som råder i Pedersöre. Företagens globala framgångar innebär dock inte per automatik statliga etableringar. Att det nya domstolsämbetsverket – vilket skulle passa som hand i handske som en del av Vasas juridiska infrastruktur – föreslås förläggas till Vanda är ett färskt exempel. Det enda som gäller även här är dock att kavla upp ärmarna och fortsätta göra allt vi bara kan även regionalt.

 

Att kommunerna med Vasa i spetsen investerar 130 nya miljoner vid VCS – samtidigt som staten vill förbjuda Österbotten att såväl upprätthålla omfattande jourverksamhet som avancerade social- och hälsovårdstjänster – är ett tecken på korrekt proaktiv inställning. Som en arbetsseger för SFP nationellt bör nämnas nya vassare formuleringar kring den språkliga dimensionen av framtidens vårdservice. En sak som visar hur man innanför ring 3 kan ha otur när man tänker är rapporten kring det tänkta stomvägsnätverket. Att stora delar av riksåttan lämnats utanför är helt enkelt oacceptabelt och bör rättas till. Det positiva i sammanhanget är dock att man i kontakt med såväl ledande tjänstemän som ministrar märker att det finns en äkta vilja till fortsatt öppen och seriös diskussion och nytänk.

 

Olika initiativ till åtgärder för förebyggande av överskuldsättning – bland annat ett så kallat positivt kreditregister – tog i och med justitieminister Häkkänens ställningstagande i veckan flera steg framåt. Jag hoppas även att den lagmotion som vi arbetat fram över partigränserna och som berör utvecklandet av betalningsanmärkningssystemet snabbt behandlas i positiv anda. Det är såväl dålig ekonomisk politik som rent omänskligt att betalningsanmärkningar kan bli kvarhängande länge efter att själva skulden betalts. Vill man förebygga utanförskap och utslagning bland unga vuxna är detta en sak som bör åtgärdas omedelbart.

 

Att västra Finland ska få en egen vargkontaktperson kan ses som ett annat exempel på budskap som börjar gå hem. Det är dock viktigt att till denna post utse en person med stark lokal förankring och kapacitet att dels kommunicera befolkningens uppfattningar vidare till myndigheterna samt även med sin substanskunskap kunna stöda polisen i farosituationer som kräver snabba och effektiva åtgärder. Det bör än en gång upprepas att vargen inte hör hemma i tätbebyggda områden eller längs med barns skolvägar.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00