Österbotten visar vägen

13.09.2018 kl. 15:04
Wärtsiläs meddelande om en 200 miljoners investering skapade omedelbart positiva vibbar även i huvudstaden.

Att den preliminära tidtabellen för färdigställandet av det nya teknologicentret sammanfaller med vår tidsplan för nya Kvarkenfärjans jungfrufärd gör inte saken sämre. Därmed var det extra trevligt att på hemmaplan diskutera nordisk samverkan och vara värd för gallupledaren och statsministerkandidaten Antti Rinne samt övriga i SDP:s riksdagsgrupp då de besökte Vasa dagen efter Wärtsiläs pangnyhet. Även en pilotanläggning för tillverkning av avancerade batterier kommer att förläggas till Vasa. Entreprenören har deltagit i Vasaregionens acceleratorprogram Energyspin. Jag har själv träffat många innovatörer från årets upplaga av Energyspin och är övertygad om att många av dem kommer att generera nya arbetsplatser i Österbotten.

 

En annan positiv sak som noterats nationellt är den nya digitaliseringsakademi som sparkar igång med Devatus, Merinova, regionens högskolor och energiteknologibolagen i spetsen. Att vi i Österbotten har en mångsidig och dynamisk näringsstruktur råder det ingen tvekan om. Besökte själv senaste vecka bland annat de utmärkta bolagen LKI Käldman, Sundström och Herrmans i Pedersöre. Det gick inte att ta miste på den mycket positiva och företagarvänliga atmosfär som råder i Pedersöre. Företagens globala framgångar innebär dock inte per automatik statliga etableringar. Att det nya domstolsämbetsverket – vilket skulle passa som hand i handske som en del av Vasas juridiska infrastruktur – föreslås förläggas till Vanda är ett färskt exempel. Det enda som gäller även här är dock att kavla upp ärmarna och fortsätta göra allt vi bara kan även regionalt.

 

Att kommunerna med Vasa i spetsen investerar 130 nya miljoner vid VCS – samtidigt som staten vill förbjuda Österbotten att såväl upprätthålla omfattande jourverksamhet som avancerade social- och hälsovårdstjänster – är ett tecken på korrekt proaktiv inställning. Som en arbetsseger för SFP nationellt bör nämnas nya vassare formuleringar kring den språkliga dimensionen av framtidens vårdservice. En sak som visar hur man innanför ring 3 kan ha otur när man tänker är rapporten kring det tänkta stomvägsnätverket. Att stora delar av riksåttan lämnats utanför är helt enkelt oacceptabelt och bör rättas till. Det positiva i sammanhanget är dock att man i kontakt med såväl ledande tjänstemän som ministrar märker att det finns en äkta vilja till fortsatt öppen och seriös diskussion och nytänk.

 

Olika initiativ till åtgärder för förebyggande av överskuldsättning – bland annat ett så kallat positivt kreditregister – tog i och med justitieminister Häkkänens ställningstagande i veckan flera steg framåt. Jag hoppas även att den lagmotion som vi arbetat fram över partigränserna och som berör utvecklandet av betalningsanmärkningssystemet snabbt behandlas i positiv anda. Det är såväl dålig ekonomisk politik som rent omänskligt att betalningsanmärkningar kan bli kvarhängande länge efter att själva skulden betalts. Vill man förebygga utanförskap och utslagning bland unga vuxna är detta en sak som bör åtgärdas omedelbart.

 

Att västra Finland ska få en egen vargkontaktperson kan ses som ett annat exempel på budskap som börjar gå hem. Det är dock viktigt att till denna post utse en person med stark lokal förankring och kapacitet att dels kommunicera befolkningens uppfattningar vidare till myndigheterna samt även med sin substanskunskap kunna stöda polisen i farosituationer som kräver snabba och effektiva åtgärder. Det bör än en gång upprepas att vargen inte hör hemma i tätbebyggda områden eller längs med barns skolvägar.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15