Jordbrukets lönsamhetskris och torkan

09.09.2018 kl. 06:32
Sommaren 2018 har varit den varmaste och torraste i mannaminne. Torkan har medfört att spannmålsskörden i Finland enligt naturresursinstitutet Luke är den lägsta sedan missväxtåret 1987

Vallaskörden har ställvis blivit alldeles för liten och på många gårdar är grovfoderbristen ett stort bekymmer. Specialodlingar som frilandsgrönsaker och  potatis har på grund av torkan fått både minskad skörd och i vissa fall också kvalitetsförluster.

För jordbrukarna är situationen kritisk. Skördevariationer och till och med missväxt är en del av naturens gång men detta är nu tredje svaga skördeåret i rad. Skördeförlusterna uppskattas enligt Luke uppgå till cirka 400 miljoner euro. När producentpriserna i Finland de senaste fyra åren dessutom hört till de lägsta i EU medan kostnadsnivån är hög är krisen ett faktum. Det finns ingen buffert kvar på gårdarna och nu måste en förändring komma snabbt.

I budgetrian har regeringen beslutit om ett krispaket för att försöka rädda den akuta situationen. Krispaketet uppgår till 86 miljoner euro varav 65 miljoner euro är nya pengar. Vi talar alltså om cirka 1500 euro per gård. Krisstödet är en första hjälp och utbetalningarna borde nu kanaliseras snabbt och effektivt till gårdarna men det kan vara svårt  då utbetalningarna ska bygga på lag och förordning och dessutom ha EU-kommissionens godkännande. Att krispaketet inte löser lönsamhetsproblematiken är alla medvetna om.

Den enda möjliga långsiktiga lösningen kommer från marknaden. Flera undersökningar har visat att jordbrukarens ställning på livsmedelsmarknaden är svag och den koncentrerade handelns ställning är stark. OP-gruppens tidigare chefdirektör, bergsrådet Reijo Karhinen, har tidigare i höst fått som uppdrag av regeringen att ta fram modeller för att öka på jordbrukets marknadsintäkter med 500 miljoner euro i året. Karhinens rapport ska vara klar till årsskiftet men redan nu har han i offentligheten lyft fram samma problemställning, obalansen i förhandlingsstyrkan mellan dagligvaruhandelskedjorna där de tre största har en marknadsandel på över 90 procent och förädlingsindustrin och jordbrukarna.  

Luke uppskattade att jordbruksinkomsten 2017 var cirka 450 miljoner euro. Det är en halvering jämfört med åren runt 2010. Den största kedjan i dagligvaruhandeln, S-gruppen, som också har annan verksamhet, delade år 2017 ut 334 miljoner euro i bonus till sina ägarkunder. S-gruppens operativa vinst uppgick till 344 miljoner euro. Siffrorna talar sitt tydliga språk.

Finländarna är enligt en färsk undersökning beredda att betala mera för sin mat under förutsättningen att merpriset går till bonden. Den som har nycklarna till det är handeln. Ta den utmaningen!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00