VEM HAR ANSVARET FÖR MEDBORGARNAS HÄLSA?

26.08.2018 kl. 07:47
Den senaste tidens rapportering om nya mässlingsfall bland finländare lyfter igen upp vaccinernas roll och betydelsen av en tillräckligt hög vaccinationstäckning.

Finlands nationella vaccinationsprogram och vårt välfungerande barnrådgivningssystem har lett till att vi i Finland nästan helt har blivit av med flera livshotande sjukdomar som difteri, kikhosta och mässling. Vaccinationer hör till de mest kostnadseffektiva hälsofrämjande investeringarna i vårt samhälle. Vaccinationstäckningen i Finland har länge legat på en hög nivå tack vare vaccinationsprogrammet, som Institutet för hälsa och välfärd, THL, ansvarar för. Tyvärr har en tveksam inställning mot vaccinationer vunnit terräng i sociala medier och fått utrymme i samhällsdebatten, vilket lett till en oroväckande låg vaccinationstäckning på sina håll i Finland. Samma trend kan upptäckas också i andra länder i Europa där vi sett en ökning av bland annat mässling och kikhosta.

Europeiska kommissionen har utfärdat en uppsättning av rekommendationer för hur EU kan stärka samarbetet i kampen mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination. Det här är välkommet, eftersom epidemier inte känner till statsgränser och vårt resande till andra länder är en av de största orsakerna till att epidemier sprider sig. 

I mina tidigare ställningstaganden har jag påpekat att det viktigaste är att vi satsar på upplysning och personlig rådgivning för att få tvivlande föräldrar att förstå vikten av att barnen vaccineras. Och så anser jag fortfarande. Jag vill ogärna ta till strängare åtgärder eller lagstiftningsväg förbättra vaccinationstäckningen. Men om den sjunkande trenden fortsätter måste vi tänka om. Ett beslut att inte låta sig vaccineras är inte bara ett personligt beslut. Förutom att riskera att själv insjukna i en farlig sjukdom, försätter man också andra personer i fara. 
 

I dag håller THL på att utveckla ett nationellt vaccinationsregister, där man i fortsättningen kan hålla reda på sina egna vaccinationer på Omakanta-tjänsten. Detta är ett steg i rätt riktning, eftersom något existerande enat register inte ännu finns. Vi är säkert flera som funderat på när till exempel den senaste stelkrampsvaccinationen tagits. Ett elektroniskt vaccinationskort som sänder påminnelser är något jag efterlyst och nu verkar det konkretiseras.

Inom det nationella vaccinationsprogrammet forskar THL vaccinerna och deras effekter kontinuerligt, nya vacciner tas i bruk och flera åldersgrupper omfattas av programmet. Förra året började man vaccinera småbarn mot vattkoppor, sjukdomen som bland annat ger smärtsam plåga och eviga ärr i huden. 12-åriga flickor har sedan några år erbjudits HPV-vaccin och nu planerar man att också pojkarna ska kunna få det. Vaccinet förhindrar spridningen av papillomviruset, som smittar vid sexuellt umgänge och kan förorsaka livmoder- och muncancer. Pneumokockvaccinet ges till nu personer med svag motståndskraft, men jag har föreslagit att alla personer över 65 år skulle erjudas vaccinet som motverkar akut lunginflammation. På riksdagens vaccingrupps initiativ kan nu alla veteraner få gratis pneumokockvaccin i sin hemkommun.


 

Problemet med många vacciner är det, att de inte ger motstånd till alla former av sjukdomen. Det gäller också influensavaccinerna. I år har THL tagit beslut om att alla grupper som omfattas av vaccinationsprogrammet får det 4-valenta vaccinet, som ger bättre motstånd. Tidigare har man bara privat kunnat köpa och få det. Under våren uppstod det stor polemik bland hälsovårdspersonalen, som vårdar särskilt utsatta och svaga patienter. Den i sig lilla personalgruppen ska genom en ny förordning årligen vaccineras mot influensa och det här förorsakade oro och förstämning. Trots att orsaken till vaccineringen är självklar, anser jag det viktigt att personalen erbjuds rådgivning och information om vaccinet. Och naturligtvis ska arbetsgivaren se till att vaccineringen kan ges på arbetsplatsen och under arbetstid. 

Vi i Finland ska vara tacksamma för det förebyggande arbetet som görs för vår hälsa, för det
som alla medborgare får ta del av via insamlade skattemedel. Individuella beslut får inte försätta detta arbete i gungning. Ansvaret för vaccinationstäckningen måste ligga på samhället. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00