VEM HAR ANSVARET FÖR MEDBORGARNAS HÄLSA?

26.08.2018 kl. 07:47
Den senaste tidens rapportering om nya mässlingsfall bland finländare lyfter igen upp vaccinernas roll och betydelsen av en tillräckligt hög vaccinationstäckning.

Finlands nationella vaccinationsprogram och vårt välfungerande barnrådgivningssystem har lett till att vi i Finland nästan helt har blivit av med flera livshotande sjukdomar som difteri, kikhosta och mässling. Vaccinationer hör till de mest kostnadseffektiva hälsofrämjande investeringarna i vårt samhälle. Vaccinationstäckningen i Finland har länge legat på en hög nivå tack vare vaccinationsprogrammet, som Institutet för hälsa och välfärd, THL, ansvarar för. Tyvärr har en tveksam inställning mot vaccinationer vunnit terräng i sociala medier och fått utrymme i samhällsdebatten, vilket lett till en oroväckande låg vaccinationstäckning på sina håll i Finland. Samma trend kan upptäckas också i andra länder i Europa där vi sett en ökning av bland annat mässling och kikhosta.

Europeiska kommissionen har utfärdat en uppsättning av rekommendationer för hur EU kan stärka samarbetet i kampen mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination. Det här är välkommet, eftersom epidemier inte känner till statsgränser och vårt resande till andra länder är en av de största orsakerna till att epidemier sprider sig. 

I mina tidigare ställningstaganden har jag påpekat att det viktigaste är att vi satsar på upplysning och personlig rådgivning för att få tvivlande föräldrar att förstå vikten av att barnen vaccineras. Och så anser jag fortfarande. Jag vill ogärna ta till strängare åtgärder eller lagstiftningsväg förbättra vaccinationstäckningen. Men om den sjunkande trenden fortsätter måste vi tänka om. Ett beslut att inte låta sig vaccineras är inte bara ett personligt beslut. Förutom att riskera att själv insjukna i en farlig sjukdom, försätter man också andra personer i fara. 
 

I dag håller THL på att utveckla ett nationellt vaccinationsregister, där man i fortsättningen kan hålla reda på sina egna vaccinationer på Omakanta-tjänsten. Detta är ett steg i rätt riktning, eftersom något existerande enat register inte ännu finns. Vi är säkert flera som funderat på när till exempel den senaste stelkrampsvaccinationen tagits. Ett elektroniskt vaccinationskort som sänder påminnelser är något jag efterlyst och nu verkar det konkretiseras.

Inom det nationella vaccinationsprogrammet forskar THL vaccinerna och deras effekter kontinuerligt, nya vacciner tas i bruk och flera åldersgrupper omfattas av programmet. Förra året började man vaccinera småbarn mot vattkoppor, sjukdomen som bland annat ger smärtsam plåga och eviga ärr i huden. 12-åriga flickor har sedan några år erbjudits HPV-vaccin och nu planerar man att också pojkarna ska kunna få det. Vaccinet förhindrar spridningen av papillomviruset, som smittar vid sexuellt umgänge och kan förorsaka livmoder- och muncancer. Pneumokockvaccinet ges till nu personer med svag motståndskraft, men jag har föreslagit att alla personer över 65 år skulle erjudas vaccinet som motverkar akut lunginflammation. På riksdagens vaccingrupps initiativ kan nu alla veteraner få gratis pneumokockvaccin i sin hemkommun.


 

Problemet med många vacciner är det, att de inte ger motstånd till alla former av sjukdomen. Det gäller också influensavaccinerna. I år har THL tagit beslut om att alla grupper som omfattas av vaccinationsprogrammet får det 4-valenta vaccinet, som ger bättre motstånd. Tidigare har man bara privat kunnat köpa och få det. Under våren uppstod det stor polemik bland hälsovårdspersonalen, som vårdar särskilt utsatta och svaga patienter. Den i sig lilla personalgruppen ska genom en ny förordning årligen vaccineras mot influensa och det här förorsakade oro och förstämning. Trots att orsaken till vaccineringen är självklar, anser jag det viktigt att personalen erbjuds rådgivning och information om vaccinet. Och naturligtvis ska arbetsgivaren se till att vaccineringen kan ges på arbetsplatsen och under arbetstid. 

Vi i Finland ska vara tacksamma för det förebyggande arbetet som görs för vår hälsa, för det
som alla medborgare får ta del av via insamlade skattemedel. Individuella beslut får inte försätta detta arbete i gungning. Ansvaret för vaccinationstäckningen måste ligga på samhället. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35